Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - vidamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vidámo sm., (gam. hist.) innehafvare af
något ett biskopsstift tillhörigt gods mot
å-liggande att sköta o. skydda detsamma.
Vidimáre va., vidimera, bestyrka, bevittna,
vidimazióne sf., vidimering, intygande.
Viduile se abbadia.
vie adv., mycket, vida, långt; — più,
mycket mer; — meglio, dess bättre,
viemméglio adv., desto bättre.
Viénna sf., (geogr.) Wien.
viennése a., från Wien, wiener-.
Vieppiù adv,, alltmer.
Vietábile a., som kan 1. måste förbjudas,
vietaménto sm., förbud,
vietáre va., förbjuda, förhindra, förvägra;
undfly.
vietatissimo a., strängt förbjuden.
VietatfVO a., förbuds-.
vièto a., gammal, härsken, möglig, skämd;
föråldrad.
Viétta sf., liten gata, gränd, stig.
vietúme sm., gammalt skräp ; mögliga,
härskna varor,
vievfa adv., bort; strax, genast,
vlgécuplo a., tjugu ggr så stor.
Vigénte a., gällande, som har gällande kraft,
vìgere Vtt., blomstra, vara kraftig, i sin fulla
kraft; (fig.) fortfara, vara, råda, existera;
ha gällande kraft, gälla till efterlefnad.
vigésimo räkn., tjugonde.
Vigévano sf., (geogr.) stad i Lombardiet.
Vigilánte a., vaksam, påpasslig,
vigilanteménte adv., vaksamt,
vigilánza sf., vaksamhet, påpasslighet,
omsorg, flit.
vlgiláre vn., vara vaksam, påpasslig, vaka.
— va., bevaka, öfvervaka.
Vigile a., vaksam, påpasslig. — sm.,
brandsoldat.
Vigilia sf., vaka; vakt; dödsvaka;
högtidsafton ; dagen, aftonen (di före) ; (kat.)
fastedag; giorno di —, fastedag, då kött ej
får ätas.
vigliaccaménte adv., fegt &c.
vigliaccheria sf., feghet, feg handling,
nedrighet, låghet.
Vigliácco a., feg, gemen, låg, ömklig. —
sm., feg stackare, kruka, pultron.
Vigliaccóne sm., stor kruka, mes.
Vigiiáre va., kasta [säd]; (fig.) afskilja, utvälja.
Vigliétto se biglietto.
Vigliuólo sm., agnar.
Vigna sf., vingård, vinberg ; vin[träd, -stock,
-ranka]; (ibi.) villa, landtgård; & flyttbart
flätgalleri.
Vignáio, Vignaiuólo sm., vingårdsman,
-arbetáre.
Vignáre va., anlägga vingårdar i, plantera
vinstockar 1.
vignaruólo se abbadia.
Vignáto a., med vingårdar. — sm., vinberg,
vinstock.
vignázzo sm., vignéto fsm., vinfält, -berg,
-gård; vinstock.
Vignétta sf., liten vingård; (boktr.) vignett,
stock.
Vignóla (Barozzi Giacomo da) sm., (hist.)
ital. arkitekt (1507—1573).
vignuóla sf liten vinstock; F nöje,
tidsfördrif. ’ * - ’ ■ .
vigógna sf., (zool.) vikunja (kamelartad
idisslare); vikunjaull.
vigoráre va., styrka, stärka.
Vigóre sm., [manna-, ungdoms]krflft, styrka,
vigör; växtkraft; fasthet, energS; eftertryck;
giltighet, gällande kraft; — di stile,
kraftig stil ; essere in —, gälla till efterlefnad,
ha gällande kraft; andare in —, träda i
kraft.
vigoreggiáre va., uppmuntra, stärka, styrka.
vigoria sf., se vigore.
Vigorfre vn., återhämta krafter, bli stark.
vigorosaménte adv., kraftigt &c.
Vigorositá sf., kraft, styrka.
Vigoróso a., kraftig, kraftfull, stark. duktig;
eftertrycklig; fast, kärnfull.
Vile a., låg, gemen, nedrig, usel, lumpen ;
ringa ; föraktlig ; feg ; a vii prezzo, för
rampris, till underpris; avere 1. tenere a
—, förakta, ringakta; (ss. subst.:) un —,
en feg stackare; usling.
Viliflcáre se avvilire.
ViiilìcatiVO a., föraktlig, skymfande. — sm.,
skymford.
Vilipèndere va., nedsätta, förakta,
vilipèndio sm., förakt, hån, spott.
Vilipendióso a., föraktlig.
Vilipéso a. o. pp.. föraktad; föraktlig.
Villa sf., villa, landtgård, -hus; sommarnöje;
(antik.) stad.
Villafránca sf., (geogr.) Villefranche.
villaggétto sm., liten by.
villággio sm., by.
Viilanáccio sm., bondlurk, tölp.
villanaménte adv., rått &c. (se villano).
villaneggiáre se abbadia.
Villanèlla sf., ung. vacker bondflicka,
villanéllo sm., ung bondgosse,
villanescaménte adv., landtligt; groft, rått.
villanésco a., landtlig, bondaktig; grof. rå,
tölpig ; bond-.
Villáni (Giovanni) sm., ital. historieskrifvare
(1280—1348).
Villania sf., skymf, förolämpning, smädelse;
grofhet, råhet, tölpighet, ohöflighet.
Villáno a., rå, grof, oborstad, bondaktig;
grym. — sm., bonde, landtman; bondlurk,
tölp; (äfv.) en spansk hästras; un —
rifatto 1. rivestito, en uppkomling.
Villanótto sm., ung, kraftig bondgosse.
Villanzóne sm., bondlurk, -basse,
viilaréccio, villático se villereccio.
villeggiánte sm., sommargäst.
Villeggiáre vn., bo, vara på landet, på
sommarnöje.
villeggiatúra sf., vistelse på landet,
sommarnöje; villa, landtställe.
villeréccio, vill[er]ésco</b> a., landtlig; land[s]-,
landt-.
Villico sm., landtman; arrendator, förvaltáre.
Villino sm., sommarnöje, landtställe;
landtgård, villa, liten landtegendom.
Villóso a., hårig, luden.
Viltá sf., feghet; låghet, nedrighet. gemen-
het; obetydlighet, ringhet (i värde).
Vilùcchio sm., (bot.) åkervinda.
Vilùme se volume; (äfv.) virrvarr.
Viluppáre se avviluppare.
Vilùppo sm., paket, packe, bunt; [hår]tofs,
trasslig harfva ; hop, svärm, virrvarr, röra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
