Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han blivit född, där hans förfäder levat och som skall tagas i arv av
hans ättlingar. Han är en jordens son; den andre är havets, och
denna havets poesi är Geijer den förste, som upptäckt; på resan till
och från England samt vid den engelska havskusten hade han lärt
känna den. Den kommer fram redan i det mästerliga versslaget, som
ger oss liksom en känsla av vågskum, av sälta och havsbrisar. Av
de båda dikterna är det obestridligen mera fart i Vikingen, såsom
konstverk står den högre, om den än såsom historisk bild icke är
lika sann som Odalbonden. Av de båda typerna föredrog Geijer helt
visst odalbonden — teoretiskt. Men hans hjärta stod dock vikingen
närmast. Visserligen måste han såsom historiker och filosof fördöma
en antisocial företeelse som denne sjörövare, men han var tillräckligt
romantiker att dock älska dennes förakt för nyttan, hans opraktiska
svärmeri för äran, hans dådlystnad utan något mål. Vikingens öde
är, i motsats till odalbondens, tragiskt, han går under, men det vilar
glans över hans levnad, den var kort, men dock — för att citera
Geijers egna ord i en föreläsning över vikingatiden — »ett härligt,
bedriftfullt äventyrarliv, en lustig död i blod och lågor, och efter
döden Vallhallas gästabud och ett blivande minne hos efterkommande».
Det var denna götiska romantik, som Geijer så förträffligt återgav i
Vikingen och som i viss mån gav uppslaget till Tegnérs i Frithiofs saga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
