Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppsala-romantikerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grafström[1], — de tre sista Atterboms och Palmblads promotionskamrater — vilka
skrevo med i de poetiska kalendrarna och även lyckades tillägna sig den
fosforistiska stilen, men aldrig blevo fullt intima med de båda ledarna. Betydande
författare voro de ej heller. Den svagaste var nog Carl von Zeipel, som
debuterade i 1816 års kalender med fyra ganska klena poem, men icke dess mindre fick
uppträda även i de följande. Denna
eftergivenhet berodde måhända till
någon del därpå, att Zeipel redan 1815
blivit Palmblads kompanjon vid det
akademiska tryckeriet. 1819 sålde han
sin del och bosatte sig på landet, på
den fäderneärvda gården
Lingonbacka, som han emellertid skötte
mycket illa, så att han av ekonomiska
skäl måste återtaga sitt författarskap,
nu (på 1840-talet) såsom
romanförfattare. Han tyckes hava varit en glad
sällskapsmänniska, som ej försmådde
druvans safter — hans Lingonbacka
döptes av vännerna till
»Lingonbacchanalia rura» — och detta kan
förklara hans popularitet i Uppsala.
Hammarsköld, som icke var
Uppsalabo, fann däremot hans poesi
mycket undermålig och vidhöll sin
mening trots Palmblads försök till ett
försvar.
Carl von Zeipel. Litografi. Nordstjernan. 1848. |
Flicka, flicka!
När på dina toner
Som Uranioner
Uti blåa zoner
Sångens skära, rena,
Hulda, milda, lena
Samljud sväva,
Bäva
Hjärtats ådror, smyga
Suckar, flyga
Dit opp, där du lärde
Härma dessa ljud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>