Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Stridens följder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lyrik, »klarhetens» representant Tegnér knappast heller, och det var
mot det Leopoldska tidevarvets rationalism, som det unga släktet
vände sig. Formen för denna opposition blev den mystik, som vid
denna tid satt i filosofiens högsäte.
Schellingianismens idealism.
Schellingianismen skänkte ock något annat. I motsats mot
upplysningsfilosofien var schellingianismen starkt idealistisk, den gav
adepterna en högstämd uppfattning av tillvaron, förakt för »nyttan»,
hängivenhet för sanning och skönhet, och den fyllde dem med en
lågande entusiasm. Den hänförelse, med vilken de unga gå i
striden, deras likgiltighet för egen fördel, är kanske det mest sympatiska
draget hos den nya skolan. Denna eld saknades alldeles på
motsidan. Leopold, om vilken kampen egentligen stod, höll sig förnämt
undan, de andra tego, och Wallmark fick nästan ensam sköta
försvaret. Ty mer än ett försvar var det icke; man bestred de nyares
kritik, och man förnekade värdet av deras diktning, men någon
positiv insats gjorde man icke, kom icke med något nytt. Uppmaningen
till de unga, att de skulle »sjunga bort» den gamla skolan, kunde med
större skäl tillämpas på denna själv. Ty under hela tiden var den
poetiskt steril. Först då nyromantikerna till motståndare fått Tegnér,
en man, som också var idealist, också entusiast — först då förbyttes
deras framgång i viss mån till ett nederlag.
Schellingianismen och religionen.
Schellingianismen blev bestämmande för den nya skolans ställning
till upplysningen, till dess materialism, dess neologi, dess
eudaimonism. Visserligen hade schellingianismen häri en föregångare, även
i Sverige, i kantianismen, men dels hade denna här icke fått samma
utbredning som senare schellingianismen, dels var den mera etiskt
än religiöst betonad. Schellingianismen däremot var framför allt
religion. Genom sin anslutning till Schelling kom den svenska
nyromantiken att gå i spetsen för den religiösa renässansen under
det nya århundradets andra decennium, och nyromantiken kom här
att fortsätta den kamp mot upplysningen, som i av mystiken
berörda kretsar börjat redan under den gustavianska tiden. Ty den
religiösa strömningen inom den svenska nyromantiken härflyter icke
blott från den tyska filosofien, utan hade ock inhemska
förutsättningar. Såsom jag i föregående del sökt visa, hade neologien —
att ej tala om den mer eller mindre materialistiska
upplysningsfilosofien — trängt mindre djupt ned bland folket, än vad det av
litteraturen kan förefalla. Ännu fanns åtskilligt kvar av den gamla
karolinska lutherdomen. Huruvida denna främjades av den inskränkt
ortodoxe Gustav Adolfs många förbud mot alla heterodoxa läror,
Kants lika väl som Voltaires, må betvivlas; snarare verkade de nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0116.html
