- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
453

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater och drama

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


illustration placeholder
Operahuset i Stockholm.

Gravyr av J. Snack. 1782.


Man hade således bestämt sig för att börja med en opera, och konungen
ryggade tydligen ej tillbaka för de kostnader, som kunde förutses.
Ehrensvärd angiver skälen: »En opera, som äger en behaglig och intagande musik,
en väl inrättad balett, prydliga kläder, vackra och väl målade dekorationer, har
så mycket intagande, att ögat, örat och de övriga sinnena äro alla på en gång
förnöjda.» En opera vore även den bästa förberedelsen för ett svenskt drama.
Men svårigheterna voro stora, och antagligen var det med tanke på dem, som
Gustav III redan i september 1771 hade stiftat den musikaliska akademien.
Härifrån — säger Ehrensvärd — »väntades kompositioner av musik och
musici till att upphjälpa den förfallna orkestern.» På sätt och vis ville konungen
hava operan betraktad såsom en avdelning av den nya akademien, och
operans officiella titel blev »Kungl. musikaliska akademien för befordrande af
deklamation och musik». Men några kompositörer voro ej lätta att anskaffa.
Zellbell, som under frihetstiden lett de flesta konserterna, får av Ehrensvärd
ett mycket dåligt betyg: »Hans långsamhet att arbeta, hans urmodiga smak,
hans envishet och egenkärlek avskräckte oss, så att jag aldrig tordes lämna
något arbete i hans händer.» Räddningen blev italienaren Francesco Antonio
Uttini, som kommit hit med det italienska operasällskapet och som efter
dess avresa stannat kvar såsom tillförordnad hovkapellmästare. Han hade
komponerat flera operor och visade sig snart såsom mycket lämplig att leda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free