Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Olavus Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter nio års verksamhet upphört 1519, troligen i följd
av boktryckarens död, och hela den på svenska tryckta
litteraturen bestod vid denna tid av fem små och
obetydliga uppbyggelseskrifter. Men nu kommo bokförare
hit från Lübeck med kätterska böcker, vilka bland städernas
tyska eller halvtyska befolkning hade en stark avsättning,
och för att motverka detta gift förmådde biskop Brask
1523 en dansk typograf, vars tryckeri han förmodligen
inköpte, att slå sig ned i Söderköping. Två år därefter
skaffade sig domkapitlet i Uppsala några tyska boktryckare
och återupprättade med dem Pawel Grijs’ forna tryckeri.
Men den tillämnade katolska propagandan stäcktes redan
vid ingången. Strax efter det att Uppsalatryckeriet börjat
sin verksamhet, slog konungen ned på det, flyttade det
till Stockholm, där det blev kungligt, och ersatte inom
kort de tyska boktryckarne med “goda svenska karlar“.
Samtidigt befallde han biskop Brask att nedlägga sitt
tryckeri, och därmed hade han pressen i sin hand.
Syftet var tydligt, ty redan i augusti 1526 hade det
nya kungliga tryckeriet fullbordat en svensk översättning
av Nya Testamentet.
Denna översättning är Olavus Petris verk, och troligen
hade han påbörjat den redan i Strängnäs. Till grund
ligga såväl Erasmus’ latinska som Luthers tyska
översättningar, men mot bägge har han någon gång begagnat
den grekiska grundtexten. Intet översättarnamn stod på
titelbladet, nämndes ej heller i företalet. Men ingen i vårt
land mer än han ägde de språkliga och teologiska
kunskaper, om vilka denna tolkning vittnar, och ingen, som
satt sig in i hans stil, kan undgå att här igenkänna denna.
Såsom svenskt språkmonument betecknar detta arbete en
milstolpe, och därmed börjar den nysvenska språkperioden.
Satsfogningen är klar, enkel och överskådlig, ordskatten
varken tysk eller latinsk, utan svensk, och både ur litterär
och filologisk synpunkt måste denna tolkning betecknas
såsom ett mästerverk för sin tid.
Antagligen påbörjade han kort därefter översättningen
även av det Gamla Testamentet. Men hans många andra
bestyr hindrade honom länge att fullborda den. 1536
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
