Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - halva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
halva
han
stor del av stadens befolkning); en
—t självständig provins; —t
vansinnig (nästan); jag känner mig —t om
—t som infödd här; det är lite —t om
—t med hans kunskaper (lite si och
så, inte så helt)
halv|a 1 (hälft) dela ngt i två -or; vard.
vara färdig med första -an av en
examen 2 vard. (halvbutelj) en — öl, punsch
3 vard., om andra supen ta helan Och -an;
-an går
halvannan (en och en halv) — månad;
halvtannat år; huset blev — gång så
dyrt som beräknat; under det
halvtannat sekel soin har gått
halvdan ei. halvdann vard. (medelmåttig,
tvivelaktig, ej fullgod) en — elegans
(tvivelaktig); det var något halvdant
med honom, över det hela
halvdragen vard. inte en — anda ei. suck
(inte ett ljud, inte ett knyst, inte den
minsta antydan)
halv|enskild ligga på -enskilt ruin (på
sjukhus; mots. enskilt rum el. allmän sal)
halvfigur porträtt i — (bröstbild)
halvfransk bokb. —t band (med rygg o.
hörn av skinn)
halvgång|en innan sommaren är —; vid
femte havandeskapsmånaden är
kvinnan —; ett -et foster (mots. fullgånget);
büdi. -na genier, känslor, tankar
halvhjärt|ad en — insats; ge en sak ett
-at stöd; svara, instämma -at
halvklot de magdeburgska —en fys.;
norra, södra, östra, västra —et
halvkväden förstå — visa (antydningar)
halvmesyr om ngt icke fullgott
kompromissen ledde till en —; det räcker ej med
—er utan här krävs krafttag
halvpart skriftspr. (hälft) bokens sista —;
—en av ngt
halvprofil porträtt i —
halvslag 1 ett slags knut enkelt, dubbelt —;
slå ett — 2 när —et förklingat
halvsorg bära — jfr halv 4
halvspänn gevärshanen står på —
(mellan uppfällt och nedfällt läge); biidi. en
svag oro höll mig på —
halvtid 1 sport, i — var ställningen 0—0;
första, andra — (halvlek) 2 personal
som tjänstgör på — (mots. heltid)
halvtimme var — (var trettionde minut);
en gång i —n; en —s tid, väg
halvvägs — mellan X och Y; — till
staden; vi hade hunnit —; — upp, ned
hal v värld en dam av — (demimond)
hammar|e -en flög av skaftet; befinna
sig mellan -en och städet (mellan två
farligheter, ’mellan två eldar’)
xhamn s. naturlig —; öppen, sluten —
(utan resp. med sluss mot havet); inre,
yttre —en; —en är öppen el. isfri hela
året; söka —; löpa in i, anlöpa en —;
göra an en —; gå i —; komma i —;
lägga i —; ligga i —; vara i —; föra
ett fartyg i —; lämna el. löpa ut ur en
—; biidi. segla in i äktenskapets trygga
—; föra ei. få ett företag i —
2hamn s. (skepnad, gestalt; vålnad)
skifta, byta — som ett troll; jätten
uppträdde i en örns —; blek som en —
hamn|a (råka komma, sluta) — i
rännstenen, finkan, galgen, på fattighuset
(’sluta’, ’landa’); till slut -ade vi på en
liten restaurang i Gamla stån; han
-ade som provinsialläkare i Norrland
^amp|a s. indisk, ostindisk —;
häcklad, ren —; vard., biidi. gripa, hugga, ta
ngn i -an (’hugga ngn i kragen’)
2hamp|a v., vard., i uttr. det -ar sig (det
faller sig el. slumpar sig el. råkar bli,
råkar inträffa); titta in till mig någon
gång när det -ar sig!; nu -ade det sig
så att jag med hade hört historien
hamr|a guldet -as tunt; på varvet -as
och bultas det dygnet om; -at tenn
(bearbetat så att ytan brytes i en mängd
småytor); biidi. hovarna -ade mot
stenläggningen; en hackspett -ade i en
trädstam; — på en dörr (knacka hårt,
bulta, banka); — på ett piano (spela
hårt o. mekaniskt); hjärtat, pulsen
-ar; fast -ade verser; — ngn gul och
blå (ge ngn stryk)
— in ru mest lös sms. — in en spik; bildl.
— in kunskaper i ngn; — ned ei. ner ru
mest lös sms. han -ade ned spiken i
stocken; — på (fortsätta att hamra); —
ut ru mest lös sms. — ut ett stycke
glödgat järn
han 1 om manlig person pojken lovade att —
skulle komma; —sbrorei. vard. bror —s;
jag frågade statsrådet Johansson om
—s åsikt; det är honom vi väntar på;
— som går där borta; — med det
svarta skägget; vard. den pojken, — har
alitid varit lat [ —]; jo, — sa så här,
gubben; om manlig part i äktenskap o. d. — och
hon (man och hustru); — med stort II
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
