Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - punnus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pun
punnus — puolesta
punnu[s (kaup.) vikt -en -er; käyttää vääriä
-ksia använda falska vikter, -kerta viktsats.
punoa sno3; (kiertää) tvinna; (palmikoida)
fläta. 1. (vrs.): ~ siteitä knyta band; ~ jtk
jhk (kuv.) fläta in, infläta ngt i ngt; ~
yhteen tvinna (sno) ihop; ~ köyttä slå rep.
2. (kuv.) hopspinna*, smida*; ~ juonia
smida ränker; hopspinna intriger; intrigera;
~ valheita hopspinna, smida (ihop) lögner;
~ päätään skaka på huvudet,
punoi||ttaa* vara röd; skifta i rött; (loistaa
punaisena) lysa2 röd; tytön posket -itivät
flickan var röd om kinderna; flickans
kinder glödde; taivas -tiaa himlen lyser röd.
-ttua* rodna; purpurfärgas; vrt. seur. -tus
(tulehdus) rodnad,
puno||ja: juonien ~ intrigmakare; ks.
köyden-’, punostyöntekijä. -minen
snoende; tvinnande; flät|ning, -ande;
hopspinnande. -mo (yhd.) -slageri; -makeri;
köyden ~ repslageri; nyörin ~ snörmakeri.
-nnai-nen (s. punos) snodd -en -er; -nnaisel pl
snörmakerier; flätarbeten. -nta* snoende;
flätning. (-paju ks. koripa j u. -teos
ks. puno|s, -n nainen, punosteos.)
puno|s snodd -en -er; (nyöri) snöre -t -n;
kehiä (auki, purkaa)-ksesta tvinna upp. - teos,
-työ snörmakar-, snörmakeri| arbete,
-työntekijä snörmak|are, f -erska.
punou||tua* tvinna (ihop), sno3 (ihop) sig;
(kiertyä) slingra sig; (kuv.) utspinna* sig;
asiasta -tui pitkä keskustelu det utspann sig
en lång diskussion i frågan, -tuminen
tvinnande; snoende; slingrande,
punsseli (tkn. pakotustaltta) puns -en -ar.
punssi 1. (tkn.) ks. punsseli. 2. (väk.)
punsch -en. -jäähdytin punschkylare,
-ka-rahvi punschkaraff. -lasi punschglas, -malja
punschbål. -neljännes punschkvarting.
-nlemu punschdoft. -pullo punsch|flaska,
-butelj, -puolikas punschhalva, -tarjotin
punschbricka,
pun|ta* (Engl. rh.) pund -et -; -nan kurssi
pundkurs. -määräi]nen lydande på pund;
ställd att betalas i pund; -set sitoumukset
förbindelser i pund(valuta).
puntar||i besman -et -. -inkoukku
besmans-krok. -oida väga2; (kuv.) överväga2; dryfta;
ventilera; (olla kahden vaiheilla) vara i
valet o. kvalet, -ointi* (tav. kuv.)
övervägande; dryftning; ventilering, -pää (ksv.
Alopecurus) ängskavle -n.
puntavaluutta pundvaluta,
punt|ti* bunt -en -ar; (housun ~) ks. 1 a h j e;
panna -teihin bunta,
puodin! likkuna (vanh.) butiksfönster, -ovi
butiksdörr.
puola I. (tkn.) 1. (kud. käämi) spol|e -en -ar.
2. (pyörän ~) ek|er -ern -rar; (tikap.)
steg-pinn|e -en -ar. II. ks. puolukka. -
aminen spol|ning, -ande. -hillo ks.
puolukkahillo. -in 1. ks. p u o 1 u k k a. 2. (kud.)
garnhasp|el -eln -lar; vinda, (-kara spolten.)
puola lainen 1. (s.) m polack -en -er, / ks.
puolatar. 2. (a.) polsk, -n kieli polska -n.
puola puu spol|e -en -ar; (pyörän eker;
(likapuid., voim.) stegpinne, (-t [voim.]
ribbstol.) -pyörä ekerhjul. -sorvi
(lanka-rulla~) bobinsvarv. -ta spola.
puolatar polsk |ä -an -or.
puolaus spolning.
puoleen: tästä ~ (puolin) hädan-, här|efter,
framdeles; i framtiden; ~ ja toiseen (milloin
minnekin, mihinkin suuntaan) än hit, än
dit; än åt ett håll, än åt ett annat; än i en,
än i en annan riktning; joka ~ (puolelle) åt
alla håll, (joka suuntaan) i alla riktningar;
kääntyä jnk ~ vända sig till ngn; kääntyä
esityksineen johtokunnan ~ göra en
hänvändelse (framställning) till direktionen;
katsoa jnk ~ se på ngn, (kunnioittavasti)
upp till ngn; vetää ~sa draga till sig,
attrahera.
puoleensavetävä tilldragande, attraktiv,
puoleinen 1. (paik.): jnk ~ åt (på) ngn sida
belägen; tämän ~ på denna sida belägen;
järven~ pelto den mot sjön belägna åkern;
åkern åt sjösidan; manteren ~ mot fastlandet
belägen. 2. (suht.) hyvän~ (jotenkin hyvä)
rätt, tämligen bra, god; vanhan~ äldre;
rätt, tämligen gammal,
puolekkain ks. seur.
puoleksi till hälften, halvt, halv-; ~
paleltunut halvt ihjälfrusen; ~ rappeutunut halvt
förfallen; ~ parantunut halvläkt.
puolella (vrt. puolen): tällä ~ jtk på den här
sidan om ngt; Helsingin ~ åt
Helsingfors-hållet, i trakten av H.; jnk oikealla ~ på
högra sidan (till höger) om ngn (ngt);
minulla on oikeus ~ni jag har rätten på
min sida (olen oikeassa jag har rätt); olla
jnk ~ stå på ngns sida; ~ ja toisella både
på det ena o. det andra hållet, på vartdera
hållet (alla håll); på vardera sidan; ollavoiton
~ vara på vinsten, ha överhand; olla
ehdotuksen ~ (kannattaa ehdotusta) understöda
(vara för) ett förslag,
puolelle: karata (mennä) vihollisen ~ fly
över (övergå) till fienden; tulkaa meidän
~mme! kom på vår sida! kom över till oss!
saada ~en vinna för sig; asettua jnk ~
(jtk kannattamaan) ställa sig på ngns sida;
taga parti för ngn; förklara sig för ngn.
puolelta: katsella esinettä joka ~ betrakta ett
föremål från alla sidor (joka taholta från
alla håll); se oli minun ~ni erehdys det var
ett misstag från min sida (av mig); joka ~
från alla sidor (allsidigt), (täydelleen i allo);
oikealta ~ från högra sidan; (mer.) om
styrbord; vasemmalta ~ från vänstra sidan;
(mer.) om babord,
puolen: tällä ~ på den här sidan, denna sida
(om ngt); toiselta ~ . . . toiselta ~ å ena
sidan . . . å andra sidan; haudan tuolla
(toisella) ~ bortom graven, på hinsidan om
graven; tälle ~ jtk på denna sida om ngt;
(tänne yli) hitöver; täältä ~ från denna
sida; kahden ~ på vardera sidan (om ngt),
puolenl|pito medhåll, -pitäjä medhållare,
anhängare; (puolustaja) försvarare,
-päivän-(aika middagstid, -korkeus2 middagshöjd,
-vuoro middagstur.) -taa (jakaa kahtia)
halvera; (vähentää) minska; (maksaa
vähemmäksi) avbetala,
puolessa (paik.): meidän ~mme
(seuduillamme) i våra trakter,
puolesta (suhteen) med avseende på;
(hyväksi) för, (nimessä) på (ngns) vägnar;
560;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
