Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvilka återspeglade sig i hennes ögon och gjorde
dem drömmande och Ijufva som den gryende
kvinnans.
Men när modern plötsligt dog, tog denna
elegiska rigtning afgjordt öfverhand. Saknaden
kom henne att med de fromma längta efter det
salighetens rike, der hon med en oljeqvist mellan
händerna skalle flyga i en krets och sjunga
rim-madt lof till honom, som orörlig satt i dess midt
och uppehöll verlden med sitt: varde.
Modern var ju deruppe!
Medan hon på detta sätt dvaldes i de högre
sfererna, skötte hon med god ordning sina
husmoderliga pligter och märkte icke, der hon
vandrade stilla och drömmande, hur jordlifvet trängde
sig på henne och fordrade henne åter.
Man ville ej afstå från att se henne på traktens
festtillställningar, der gästerna voro tunnsådda nog.
Hon drogs med i dansen, och någon gång trängde
sig hennes vackra, lågmälda skratt genom hopen.
Landtjunkare började gilja till hennes bevågenhet,
och nejdens studenter eller studentämnen, som
tillbringade ferierna hemma, smögo sig ibland från
de konstlade samtalen med verldsdamer, hvilka,
liksom de, fingo sin uppfostran i staden, för att
kråma sig för landsbygdens frimodiga, helsofulla mö.
Men hon ratade.
Naturbarnet hade sina drömmar. Hon
klättrade gema upp på de högsta gneisknutama för
att se långt ut öfver fjärdarna, som om hon väntade
någon eller något. Men den finaste psykolog skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
