Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VII.
Pilgrimen.
Fullstämmigt är lifvets strängaspel och den höga barden,
som sjunger mänsklighetens drapa, griper med mäktig hand
om lyrans alla strängar. Men för den enskilde ljuder än
den ena, än den andra tonen starkare, och sorgen är en
grundton liksom glädjen, kärleken liksom hatet.
Strängaspelets herre skiftar tonerna ut, allt efter hvars och ens sinne;
— hårdare ljuder strängen i den starkes bröst än i den svages.
Mannen, som vi lärt känna under benämningen »pater
Johannes», var en af dessa starka andar, hvilka under de
hårdaste pröfningar, under den mörkaste himmel ständigt
bibehållit sin fasta, varma tro på det godas seger. Sin
lefnadssaga hafva vi hört honom själf berätta, — och ungersvennen,
som han berättade henne för, var hans son. Bittert hade han
pröfvats, men lika varm brann lågan i hans hjärta för det
sanna och rätta, för frihet och fosterland, äfven sedan han
själf så hårdt stötts bort ur sitt lifs paradis. Brottet, som
den förfärliga vissheten om hans olycka frambesvor, hade
gjort honom biltog, hade hållit honom undangömd för världen
i en dominikanermunks kåpa eller bland grufarbetarne djupt
under jorden. Barndomsvännen, den redlige, trofaste
Engelbrekt, hade varit hans ende förtrogne, och till honom hade
han lämnat sin son. Så hade åren gått och glömskans flor
hunnit bredas öfver det förflutna, då de händelser inträffade,
hvilka utgöra föremålet för denna berättelse.
Åsynen af hans ungdoms brud, menederskan, hade med
ens väckt alla de gamla lidelserna till lif igen, tills plötsligt
uppenbarelsen i Vadstena klosterkyrka hade visat för honom,
att han varit en lekboll för sin egen inbillnings blinda spel.
Slaget, som drabbade honom, var hårdt, men det upplöste i
en fullkomlig samklang de skärande missljuden i hans själ.
Försoning och död — var nu hans hjärtas heliga längtan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:28:54 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/engelbrekt/0574.html
