Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•> 6 EMIG R A T10 N 8 U T RED NIN G E N. BILAGA XVIII. SVENSKA VETENSKAPSMÄN.
som icke blott af naturen tiro mottagliga för de storslagna bilderna,
utan också lefva i ett kroniskt om ön mer och mindre skarpt
utprägladt missnö je med sina lefnadsvilkor ock landets förta Handen,
ett missnöje, framvuxet vid rikets van häfd under långa tider och
på sistone dessutom närdt af eri energisk och hänsynslös agitation.
Det lider intet tvifvel, att mycket af detta missnöje numera
ärobe-fogadt. I den svenska folkkaraktären ligger redan af naturen ett starkt
drag af lynnestyngd, sammanhängande med det stränga klimatet,folkets
isolering i de aflägsna trakterna och deri ofta hårda kampen för
tillvaron. Svensken klagar öfver landets fattigdora, öfver bristande
kapital, öfver dåliga tider o. s. v. och vill icke se, att de svara
förhållandena i inånga fall äro beroende blott af hans egen
oskicklighet och bristande drift i arbetet Han öfverdrifver gärna de
svårigheter som möta. På samma gång är ban ofta svag och obeständig
i karaktären. Detta visar sig i stort under de nuvarande
emigrations-perioderna. Ett svagt jordbruksår och några mer eller mindre
tillförlitliga underrättelser om goda tider i Förenta Staterna göra
honom genast beredd att i missmod ge sig i väg; det band, som binder
honom vid fosterjorden, är icke synnerligen hållfast. Så kan
emigrationen stiga från en för våra nuvarande förhållanden jämförelsevis
normal siffra till flera tiotusental under ett år.
I många fall beror också småfolkets missnöje på öfverklassens
gamla synder — det fortlefver fastän de ursprungliga orsakerna
längesedan äro undanröjda — och pà en samhällsvrång propaganda.
Så t. ex. när klassmedvetna arbetare klaga öfver bristande personlig
frihet, hvilket kunde vara befogadt på 1830-talet, men svårligen
sedan samma frihet för länge sedan hunnit slå öfver i groft själfsvåld
och öfvervåld på andras frihet.
1 andra fall åter finnas missnöjesanledningar af djupgående reell
innebörd. Dessa kunna vara al’ social natur. Den mycket omtalade
Idasskillnaden är utan tvifvel i realiteten vida större mellan
arbetaren och millionären i Amerika än mellan arbetaren och disponenten
i Sverige. Men formellt är den en annan, och formen betyder ju
här det mesta. Den amerikanske arbetaren blir höfligare bemött än
den svenske, han är underklass, men betraktas inte som underklass
pä samma sätt som den svenske, man visar honom det icke, bemödar
sig inte om att låta honom känna det så som i Sverige, man bemödar
sig öfver hufvud om ingenting i den vägen — det är det, som är
lättnaden, som gör, att arbetaren på ett belt annat sätt än i
Sverige känner sig som sin egen man, solidarisk med samhället — och trifs.
lätt nog i bygderna, lor hvilka (le|i största möjliga utvandring måste vara ett direkt
ekonomiskt intresse, och som i sin verksamhet iürloga öfver den med en otrolig
framgång verkande rcklainapparat, som de stora transatlantiska àngMtsholagOn skapat och
med sina ofantliga ekonomiska resurser alltjämt ytterligare utveckla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
