Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalande af Doktor Adrian Molin, Sekreterare i Nationalförsamlingen mot emigration, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOKTOlt ADRIAN MOLIN. 35
sig själfva och belåtna med sitt nya land — belåtna med det, nej,
stolta öfver det och stolta öfver att vara medborgare i den stora fria
republiken. S.i möta hemmasvenskarne i deras tal, i deras bref och
skildringar, i deras tidningar något belt annat än de äga eller veta
af här hemma: det är tron pä och kärleken till ett stort och
mäktigt land. medvetandet om obegränsade möjligheter, trygghet och
själftillit.
Det är en stämningsmakt, som förmår gripa ett svenskt sinne.
Svensken tränar medvetet eller omedvetet till stora och fria
förhållanden. men surnar i små och trånga villkor. Hemmasvensken är ofta
grinig, missnöjd och olustig för arbete, det beror af mänga orsaker, men
det beror icke minst därpå, att det finns i det svenska samhället ingen
behärskande andlig makt, som griper och bär honom, ingenting,
som ban känner sig arbeta för mer än födan — i Amerika arbetar
han för ett stort folks styrka, välstånd och framtid. Han är icke
medveten därom, men han arbetar under intrycket af. drifven af
denna makt, som ligger på djupet, som uppehåller folkens lif, och
som är af lika lifsalgörande innebörd som den är ogripbar för alla
dem — som icke känna den.
Och vår ledande öfverklass känner den icke. Allt sedan den
tid, då den gaf vårt folk den rena evangeliska läran, har den icke
förmått ge det några idealer att lefva, arbeta och kämpa för. Den
har icke gått till folket, icke haft något att bjuda det, och därför
har den heller aldrig sedan haft folket med sig — och har det heller
icke. Folket har fått gå sina egna vägar, sökt sig idealer, där det
kunnat finna dem: i den amerikanska nationalismen och i
arbetarrörelsens solidaritetsreligion.
Naturligtvis vet jag, att detta är våra judar en förargelse och
våra greker en galenskap — men icke för tv, det är så, och
amerikanerna skulle begripa det, om de behöfde göra saken klar för sig.
Men ile behöfva det icke.
Låt oss gå tillbaka till :realiteterna».
Det svenska missnöjet är dock en realitet, som väl ingen gitter
förneka. I detta missnöje finna också lockelserna därutifrån god
genklang. De ofta skrytsamma skildringarna af Amerikas möjligheter,
frihet, rika arbetsförtjänster och mera sådant*) träffa svenska arbetare,
» Svenskamerikanerna ha ofta m-ksA ett direkt egoistiskt intresse i att genom
skrytsamma Jjusmülningar loeka hemmavarande släktingar (ifver. I)e behöfva deras
arbete. Det kraftigaste medlet härtill Ur den gratin hemsitnda resebiljetten, som där
den kommer ofelbart väcker aincrikafebern. Men hur mången ung svensk inan tanker
ni, att den välvilligt siinda biljetten, som för honom öfver till det n.va landet, för han
betala m&nga g&ugcr om med sin unga arbetskraft ute ]iä farmen eller på verkstaden
hos de frikostiga gifvarne.
^ I samma riktning som svenskamerikanernas lockelser verkar också
cmigruntagenter-nas direkta eller indirekta värfning. Det är lätt att inse, hvad det betyder som
omigra-tionsorsak, att det iinns en hel kar af driftiga och energiska personer, utplanterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
