- Project Runeberg -  Skjutsgossen /
128

(1929) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vid genomläsningen härav blevo Wiréns glättiga drag
helt allvarsamma.

»Min bästa herr von Gösse, jag beklagar att jag nödgas
lämna ett så lovande nöje, men jag måste ut och söka en
läkare. Biljetten är från Borgenstjerna, vars lille son nu
på morgonen klagar över häftigt illamående, och som
min vän är ensam, vill jag gå dit med doktorn och se till
vad jag kan uträtta.»

»Ah, det är då för miserabelt!» utbrast Gösse vid allra
sämsta lynne. »Har jag icke köpt femton tjog ostron och
fått en champagne sådan att änglarna i himlen ej dricka
den bättre . . . Det är högst litet delikat av herr
Borrgen-stjerna att så där utan krus bryta vårt trevliga lag.»

»Ja, det är rätt ledsamt, men om ni ej äter upp
ostronen för snart, kommer jag tillbaka om ett par timmar och
tar ut min rätt.»

»Gör det, min käraste herr assessor! Vi sitta här icke
allenast om ett par timmar, utan med guds hjälp ända
till klockan fem, då vi skola ha oss ett kärrparti och där
jag ärnar köra för den allra — allra ...»

Wirén sprang sin väg utan att avhöra slutet. Vid
Smedklevens början upphans han av mamsell Nyqvist,
vilken kom från bron, just som han vek om hörnet av
Långgatan, och med ett: »Min bäste assessor, var så god
och giv mig armen uppför den här gemena bergsklyftan!»
hakade hon sig fast vid Wirén, som aldrig var mindre
hågad att lämna henne sin uppmärksamhet än i
närvarande ögonblick.

»Min nådigaste mamsell Nyqvist, jag har, för att vara
uppriktig, så knappt om tid, att jag icke blir något
tjänligt stöd. Jag går alltför fort.»

»Åh, nej, alldeles icke, jag har också bråttom. Min
intima vän änkegrevinnan P. väntar mig på choklad, och
tiden är redan förliden. Men jag ville nödvändigt först
på morgonen göra en visit hos Dressens och se huru de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 21:55:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/efcskjuts/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free