- Project Runeberg -  Gogol och djäfvulen : en studie /
63

(1909) [MARC] Author: Dmitrij Merezjkovskij Translator: Ellen S. Wester - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senare delen. Lifvet och Religionen - II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

mågan att kläda sig, grunddraget i hela hans
personlighet — disharmonien, motsägelsen. Smaklöst
snobberi. »Hans klädsel», säger en samtida, »företedde en
påfallande blandning af snobberi och oordentlighet. >
Vintern 1830, då han fick veta modefärgen på frackar
och halsdukar, var hans garderob till den grad
bristfällig, att »han icke hade en enda omgång linne», efter
hvad han själf bekänner. En gång gick han trots sin
ytterliga frusenhet en hel vinter i sommarytterrock.
Dessa detaljer äro som lånade ur Chlestakovs
lefvernes-beskrifning. Men hvem vet? Kanske det just var denna
chlestakovska sommarrock, som inspirerade Gogol till
en af hans djupaste, mest genialiska skapelser, Kappan?
Den var honom nödvändig, nödvändigare än
peters-burgsdandyns elegans för Puschkin, den majestätiska
himations skönhet för Sofokles.

I Petersburg närmade han sig Puschkin. Denna
vänskap satte ett outplånligt märke i Gogols lif. Han
dyrkade Puschkin. »En lycksalighet som ingen dödlig
känt uppfyllde min bäfvande själ . . . Jag företog mig
ingenting utan att fråga honom till råds.» — »O
Puschkin, Puschkin!» utropar han sedermera vid minnet af
denna tid, »hvilken fager dröm jag fick skåda i lifvet!»
Men i sina bref från den tiden talar han ingalunda om
denna »fagra dröm» utan skryter öfver att hans bok
slagit an på alla, ända från kejsarinnan, och att
kejsarinnan befallt honom läsa den högt i »en under hennes
beskydd stående pension för förnäma unga flickor.»
»Min bostad är belägen i femte våningen; men det
betyder ingenting här: kejsaren själf bebor rum som ligga
lika högt som mina. Tvärtom, så här högt upp är
luften långt renare och hälsosammare.» I själfva verket
bor han vid denna tid, såsom han i ett annat
sammanhang klagar, »uppe på en vind.» Men om det
också är en vindskupa han bebor, så ligger den ändå
i jämnhöjd med Vinterpalatsets salar! Och detta utan
minsta ironi, med barnslig uppriktighet. Ofrivilligt
erinrar man sig återigen Gogols bekännelse: »Det finns
något af Chlestakov hos mig.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:19:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dsmgogol/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free