Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - GAL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GALLM, gallma, gallpa, gallra, gallraja,
gallratta, s. gälla.
GALSTRUG, adj, härsken. Gåstrugur, id. G.
Ns. galstrig, id. (Richey, 69. Schütze 2, 9. B.
W.B. 2, 478). Jfr fn. gall, n. galle.
GALT, m. den under lafvarne framskjutande,
genombrutna delen af torkugnens mur, hvarigenom
röken och värmen framtränger. Sk. (Ox.,
Villands), hl.
Bastu-galt, m. hålet, i hvilket man eldar
uti en brytstuga. Sk. (Onsjö, Luggude).
Brydegalt, m. id. Sk. (Ox., Frosta).
Gamblas, v. d. 1 åldras. Dl. Gammläs (ipf.
-sä), 1) åldras, föråldras; har mera afseende
på det yttre än åren; 2) förnötas; i senare
betydelsen; om saker och ting. Vb.
Gambäl góssä, m. 1) eg. gammal gosse;
2) gammal ungkarl. Dl. (Mora).
Gambäl-keling (hårdt g), m. gammal
kärring. Dl. (Mora).
Gambäl lerk, m. hin onde. Dl. (Elfd.).
Gambal Jerk, m. 1) eg. gamle Erik; 2) hin
onde. Dl. (Mora). Gammel Jerk, Dl.
(Rättvik). Gammel Erke (Erske). Hs. (Db.). Gâl
Jâk. Wormsö. Gammäl’n, m. def. Vb. Gamlin,
m. def. ”He va nu gamlin, så tu ha vaali
feit”. Fl. (Nerpes i Öb.). Gambel Erik. Fl.
(NK. i Öb.). Han gambel, gambel Eirå,
gambelmann, m. Fl. (GK. Kronoby i Öb.).
Jerker, m. id. Sdm. (Sorunda). Lerk synes stå
genom ljudskifte i st. f. Jerk, så framt det
möjligen ej skulle vara beslägtadt med led, stygg.
N, Gamle-Eirik, m. hin onde. Jfr ljot.
Gamla, f. 1) gammal hustru; så kallar
vanligen en gammal man sin gamla hustru. ”Mi
gamla”, min gamla hustru. Sm. (Östbo). Gamlon,
i. def. gamla gumman eller värdinnan i en
gård eller ett torp. Fl (Ingo); 2) ålderdom. Hs.
(Bj.). N. gamla, f. gammal qvinna.
Gammelförna, s. forna 2, sid. 160.
Gammeln, m. def. 1) gubben, den gamle
gubben; uttryck af vördnad. Vg.,ul. Gamuln,
m. def. id. Fl. (Nl.); 2) så kallar en gammal
hustru sin gamle man. Gammeln el. gamlen.
Sm. (Östbo); 3) en äldre bistock, hvarur svärm
kommit. ”Svärmen föll på gammeln”, d. ä.
svärmen flög tillbaka på den gamla kupan. Ög.
N. gamlen, m. gubbe.
Gammelsalder el. gambelsaldur, m.
ålderdom; smeknamn. G. Jfr sid. 5.
Gammkall, m. gammal karl, gift eller ogift.
Vb. Gammp kall, m. gammal karl, gubbe. Dl.
(Elfd.). Gambäl kall, id. Dl. (Mora).
Gammkulla, gammpkulla, s. kulla 2.
Gammpkälling (hårdt k), f. gammal kärring.
Dl. (Elfd., Våmh.). Gammbel-killing, (hårdt
k), f. id. Dl. (Mora).
Gamsa (gammsa), v. n. 1 prata tok, gyckla
lättsinnigt, skratta. Ög.,sm. (Östbo), hl.,bhl.
Gaams (ipf. -sä), id. ”Dem sat å gamsä heilä
ättermedagen", de suto och pratade tok hela
eftermiddagen. Vb. Jamsa, id. Vg.,hl.,sm. Fn.
gama, skämta, géms, n. ohöfviskt skämt; fe.
gamenian, roa sig, leka; swz. gäumelen, leka
(Stalder 1, 417).
Gamsa, f. lättsinnig pratmakerska. Ög.
Gamser, m. lättsinnig pratmakare, pladdrare.
som ej vet hvad han säger. Sm.,ög. Jamser,
m. id. sm. D. dial. gams, m. obetänksam
sladdrare, pratmakare (Mlb., DL. 154).
Gamsi(g), adj. som pratar lättsinnigt. Ög.
(Ydre).
Gansla 1, v. n. 1) skämta gyckla; 2) lefva
oanständigt, vara slarfvig. Hl.
Gansla 2, f. oanständig, slarfvig menniska.
Hl.
Gant, gante, ganter, m. 1) tok, galning. Vg.,
dls.,dl.,ul.; 2) narr. Ul.,sm.,g.,sk. (N. Åsbo), bl.
Fn. ganti, m. narr, ganta, f. narraktigt fruntimmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
