Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - BRI ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bratare, m. den som bråtar linet. Fl. (Nl.).
Fn. brjótr, m. den som bryter.
Brate (pl. -tar), m. 1) stor hög af nedfäld
skog, hop af kullfallna trän. Hs.—sm. Bråta.
-n, m. Vb.,mp. Bröt, -a, f. Vb.; 2) rishög,
uppkastad hög af grenar, rötter. Sdm.; 3)
stängsel af korsvis satta, störar, hvarpå unga trän
läggas för att skydda mulbete i skogen. Hs.
(Bj.). Bröde, bröte, m. gärdesgård af ris och
trän. Sk. Bråte. Hl. (Värö): 4) vild skogspark.
Sdm.; 5) svedjeland. Vl.; 6) fiskvase. ris med
pålar vid sjöstränder för fiske. Ög. (Ydre); 7)
oordnad hop af hvarjehanda skräp, grenar,
stenar, m. m., som kastas i en hög eller ”offras”,
der någon vid en väg omkommit. Nk.; jfr bål.
Fn. braut, nedbruten skog; fsv. bråte; n. brote.
Brat-fälla, f. skogshygge, hvarest virket
ligger huller om buller, Ög.
Brat-halm, m. små obunden råghalm. Nk.
Bråt-hav, n. upprörda hafsvågor. Bhl. (Oroust
o. Tj.).
Brått, n. underlaget för ”vågen” vid
stenbrytning; kubben, som ställes under den
häfstång, hvarmed man upplyfter tunga saker,
såsom större stenar o. d. Bl., fl. (Ingo). Bröte,
n. Sdm. Jfr lunnar.
Bråt-yx. f. 1) gröfre yxa vid skogs
rödjande. Bråt-ix. Hs. (Bj.); 2) sämre yxa, som
nyttjas i kök att sönderhugga ben; 3)
oordentligt fruntimmer, som alltid har ostädadt omkring
sig. Sm. Fn. britöx, f. köttyxa.
Brattla 1, v. n. 1 bråka, krångla. ”Hva
bråttlar du ätter? Hästen bråttlar”. Vg. (Skarab.).
Jfr fn. breyta, v. n. uppföra sig. ”þú breytir
úvarliga”. Kormak., 5.
Bråttla 2, v. a. 1 harfva (åkern) något
innan sädens såning. Bröttla, id. Vg.
Bränta, v. a. bryta. G.
Bröt 1, m. utbruten, afskild, utstakad teg
eller lott i skog eller äng. Skogs-, ängs-bröt,
m. Nk.
Bröt 2, f. för tillfället rödjad väg till gärde.
Kl. Fsv. braut, bröt, f. farväg. VGL.,
Runurkund. 797; bröta, v. a. rödja mark (till väg.
odling eller för byggnader); fn. braut, f. farväg;
breyta, v. a. rödja väg; häraf Braut-Anundr.
Bröta 1, v. a. 1 hugga (trän, ris) och kasta
i stora hopar. Åm.,vl.
Bröta 2, v n. 1 köra krokharf. Vl.
Bröte, n. ett mödosamt verkstäldt arbete.
”Ja ha just gjort ett riktigt bröte sen
aftvalsdags”. Sdm.
Brötel, m. stenbunden mark,, stenrör,
bevuxna med buskar. Ul. Bröttel, m. Öl.
Bröt-gille, n. gille efter verkstäld
linbrytning. Bl. Bråt-öl, n. Sm.,kl.
Kóla-bråta. m. huggen och hopsamlad
kolved. Fl. (Nl.).
Risbröte, m., risbrödagär(d)e, n.
risgärdesgård. N. Sk.
Timmerbröt, m. hop af fäldt eller kullfallet
timmer. Vl.
Brristin, adj. sur; om mjölk. Fl. (Gl. Kb.,
Kb. i Öb.).
Bresta, f. spricka a) i huden. Hs. (Db.); b)
i jern. Fl. (Nl.).
Brestug, adj. som är sprucken i skinnet.
”Jö har brestuga hänne”, jag har händer med
groft och sprucket skinn. Hs. (Db.).
Brist, m. fotlcd, vrist. Ul.,sdm.,sm. Brist,
brest. Vg. Fotbrist. Ul. Fht., mht. rist; ns.
vrist; fe. vrist.
Bryst, n. bröst. Sk., fl. (Öb.). Braust, n. G.
Fn. brysti, brjóst; moes. brusts; fht. prust; mht..
nht. brust; holl. borst; fsax. briost; fe. brëost;
e. breast; d. bryst.
Brystdu(k), m. eg. bröstduk; en
bröstprydnad af tyg, beprydd med silfver. Sk. (Vemm.).
N. brøstduk; d. brystdug; nht. brusttuch; fn.
brjósta-dukr.
Bryst-lapp, m. väst med bakstycke af
vadmal; brukas om sommaren. Sk. (Ing.).
Bröst-boL, n. eg. bröstbord; skifva af jern
eller trä ofvan på borrskaftet, att hålla mot
bröstet vid borrning. Ög.
Bröst-lapp, m. ett trekantigt, färgadt
tygstycke, fullsatt med rosor af förgyldt eller
färgadt papper, som fruntimmer till prydnad bära
på bröstet. V. D1.
Bröst-on(d)ska, f. bröstvärk, hosta. Nk.
Bröst-pLigg, m. bröstbenets nedersta
broskartade del (processus xiphoideus). Trakten
deromkring kännes ofta ömmande vid långvariga
maglidanden, såsom kardialgi o. d.
Bröstpliggen tros då vara nedfallen och man lider af
”ängsla”. Nk.
Bröst-sve(d)e, n. sveda i maggropen,
magkramp. (Cardialgia, gastritis chronica). Nk.
Brits, n. stryk. Sm.,kl.
Broa, v. a. 1 1) anlägga eller underhålla en
väg. Sm.,sk.,hl.,bl.,g. Fsv. broa. v. a. a)
anlägga väg. UL., VGL.: b) laga väg. GL.; fn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
