Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Det konstitutionelt-monarkiska försöket (den konstituerande och lagstiftande församlingen) - 2. Nydaningsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medverkat till det gamla samhällsskickets omstörtning, och de
fruktansvärda angrepp, han alt emellanåt riktade mot
hofpartiet och den neckerska ministären[1]. Denna revolutionära
våldsamhet i hans uppträdande i förening med hans föregående
lif, skapade emellertid mellan honom och »de opartiske» en
klyfta, som Malouet ensam bland desse synes hafva sökt fylla.
Nu slöt han sig ej till något visst parti; han utgjorde, har man
träffande sagt, ensam ett sådant.
Den allmänna karaktären af hans politiska system känna
vi redan. Det återstår oss här att angifva hans ställning till
de mera speciella författningsfrågorna. Att han lika väl som
Malouet och dennes vänner var öfvertygad om
nödvändigheten af en motvigt mot folkväldet, ligger i öppen dag, men
han trodde ej, åtminstone ej vid denna tid, att i Frankrike
denna motvigt borde sökas i ett öfverhus, emedan ett sådant
skulle blifva en tillflykt för aristokratien, som han föraktade
och — hatade. Han ville i stället helt och hållet söka den
i det kungliga vetot, förenadt med rätt att genom riksdagens
upplösning vädja till folket[2]. Fri som han var från all
doktrinär ensidighet, trodde han ej häller att en fullständig
boskilnad mellan samhällsmakterna var ett oundgängligt vilkor
för friheten. Han ville visserligen, att konungen skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
