- Project Runeberg -  Den Speculativa Philosophen Johan Jacob Borelius i Calmar /
52

(1860) [MARC] [MARC] Author: Christopher Jacob Boström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 52 —

SA, för att icke nämna Berkeley» Åsigt, att våra
förnimmelser af tingen äro omedelbart frambragt*
af Gad, antog Kant ett ting i sig ocb Fichte ett
icke-jag till föi-klaring af dessa förnimmelsers
konkreta innehåll. Men, då philosophien genom detta
antagande stannade uti en olöslig dualism, så vidtog
Schelling den andra utvägen till förklaring af det
konkreta innehållet, i det han uti sjelfmedvetandet
antog en ursprunglig polaritet af motsatta och
hvarandra ömsesidigt förutsättande rigtningar, en reel
och en ideel; och denna åsigt utfördes ännu vidare
af Hegel genom hans lära om sanningen såsom
enhet af motsatta 102). Sistnämnda åsigt, som öfver-

motsats, tillsammans omfatta och uttömma allt varande eller
all verklighet, och de sökte endast en gemensam princip
eller enhet för begge, genom hvilkens närmare bestämmande
eller modificerande de skulle kunna förklara dem. Ållt
detta var dock ej annat än ohevista suppositioner, till
hvilka de icke hade några fullgiltiga skäl. Skulle det
nemligen visa sig, att den af oss säkallade naturen finnes såsom
stidan blott i och för oss, sä äro måugfaldiga andra sädana
tänkbara och nödvändiga, om andra och annorlunda
beskaffade ändligt förnuftiga Väsenden, än vi menniskor, måste
erkännas för verkliga och nödvändiga. Och det, som dS
ligger till grund för alla sådana naturer, kan icke vara
någonting annat än Gud ocb hans eviga .(rent andliga,
lefvande och förnimmande) ideer, af hvilka de allesammans fi|-o
plifenomener. (Anm. 88). Ty att det andeliga är det enda
sannt och ursprungligt varande, det har t. o. m. LB sjelf
nödgats medgifva.

302) Hvilket är en ren absurditet. Den sinnliga
verkligbeten har visserligen en sådan der duplicitet eller polaritet
uti sig, såsom det också är lärdt och förklaradt uti den
lilla skriften om PB och hans philosophi. Men detta kom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:31:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/boreliusjj/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free