Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1301
Glaskonst
1302
Fr. v. överfångsglas av Gallé. — Glasskål från Kosta av E. Ollers. — Graverad
skål från Orrefors av E. Hald.
(Sch a per) med
landskapsbilder i fin svart L brun färg.
Senare infördes andra
dekore-ringstekniker, särskilt gravering
och etsning. — Än
betydelsefullare blevo de böhmiska glasen,
som på 1700-t. alltmer
undanträngde de venetianska glasen. I
motsats till dessas spröda och
tunna former utmärkas de
böhmiska av ett tyngre och hårdare
men utomordentligt klart och
genomskinligt, i regel ofärgat glas,
som väl lämpade sig för slipning
och gravering, vilka blevo de
dominerande dekoreringstekniker-na. Genom glasgravören Caspar
Lehmanns uppfinning av
tramphjulet underlättades graveringen.
Till formen skilja sig de
böhmiska glasen till en början föga
från de tyska; karaktäristisk är
pokalformen med graverad
orne-ring. Den energiska och väl
organiserade exporthandeln bidrog ej
minst till den böhmiska
glasindustrins uppsving. Denna
utsattes för en svår kris genom
den billiga och lättvindiga
glas-pressningsteknik, som uppfanns
i England vid slutet av 1700-t.,
men har dock ända till nu
bevarat sin särprägel och i våra
dagar gått en förnyelse till mötes.
— I slutet av 1800-t. gjordes även
andra försök till förnyelse av G.,
de märkligaste av fransmannen
Gallé, som utförde naturalistiskt
dekorerade glas i
överfångstek-nik, och amerikanen Tiffany. —
I Sverige funnos med säkerhet
glasblåsare på 1400-t. Det första
svenska glasbruket anlades vid
slutet av 1500-t. på Bryggholmen
i Mälaren av en Hans Kofelt.
1641 erhöll Melchior Jung
privilegium på glastillverkningen i
riket och höll till sin död 1678
fabrikationen i gång under stora
svårigheter, först på
Kungsholmen, sedan på Södermalm i
Sthlm. Större betydelse fick det
glasbruk, som anlades 1676 av en
italiensk äventyrare G.. B.
Sca-pitta och drevs med växlande
lycka till 1875 under namn av
Kungsholms glasbruk (se d. o.).
Under 1700-t. anlades flera ännu
verksamma svenska glasbruk,
bland vilka må nämnas
Limmared (1741) och Kosta (1743);
Rejmyra anlades 1808. De
moderna försöken att höja G. till en
konstnärlig nivå upptogos först
med Gallé som förebild av G.
G:son Wennerberg vid Kosta, där
senare E. Ollers gjort en
kortvarig men betydelsefull insats,
varigenom han bidragit till den
svenska G:s storartade utveckling
under de senaste åren. Främst är
denna dock knuten till Orrefors
(se d. o.), vars tillverkning i
fråga om såväl praktpjäser, i re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
