Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glaskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1299
Glaskonst
1300
Engelskt kristallglas. 1800-t. (Nat.
mus.)
av turkarna, dels på en
konstnärlig anpassning till
renässansstilen. Under hela 1500- och 1600-t.
stå de venetianska glasen mycket
högt; de få främst sin karaktär
genom blåsningen, som nu når den
högsta grad av fullkomning, och
utmärkas av ett utomordentligt
lätt och tunt gods och av smäckra
och spröda former. De dekoreras
ofta med pålagda glasband och
förses med vingformade utsprång
(flygelglas, se d. o.). Särskilt
utmärkande för Venedig äro de
färgade glasen. Jämte de enfärgade
spela de mångfärgade
filigran-och millefioriglasen stor roll. På
1600-t. uppfanns det
gulskimran-de aventuringlaset. Även de ännu
gängse metoderna för
framställning av fönsterglas
utexperimen-terades i Venedig, där man också
begynte tillverkningen av de
under barocken särskilt
uppskattade glasspeglarna med slipad
dekorering och ljuskronorna med
kläppar av facettslipat glas.
Trots den stränghet, varmed man
bevakade sina metoder, förlorade
under 1700-t. Venedig sin
särställning inom G. Först i våra
dagar har man lyckats
återuppväcka G. på Murano. —
Glas
tillverkningen har i de flesta av
Europas övriga länder gamla
anor, men i konstnärligt avseende
ha de först sent kunnat tävla med
Venedig. Den franska G.
tillägnade sig lättast renässansformerna.
Under 1600-t. konkurrerade den
med den venetianska i
framställning av slipade speglar. —
England mottog konsten från Venedig
och Frankrike och gjorde en
nationell insats genom
utexperimen-terandet av ett nytt vackert
kristallglas, i vars sammansättning
mönja utgjorde en viktig
beståndsdel. — Den
betydelsefullaste insatsen i den europeiska G.
utom Venedig har dock gjorts av
Tyskland och Böhmen. De tyska
renässansglasen uppvisa en
rikedom av karaktäristiska former,
t. ex. den grönfärgade remmaren,
tumlaren och passglaset (se dessa
ord). Dessa modeller voro ofta
tunga och klumpiga men
förädlades efter hand genom venetianskt
inflytande. De prydas ofta av
emaljmålningar, som gärna
framställa vapen; en särställning
intaga de s. k. schaperglasen (se
Fr. v. Pokal från Kungsholms glasbruk.
1700-t:s början. (Nat. mus.) — T. h.
Graverad urna från Orrefors av Simon
Gate.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
