Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistiska centralbyrån ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1459 Statsanslag 1460
atmosfären, i de olika fallen blir
högre, resp, lägre 1. lika med yttre
lufttrycket. Ur tryckskillnadens
storlek, uppmätt med öppen
vätskemanometer, kan stig-, resp,
fallhastigheten uppskattas.
Statsanslag, de poster i
riks-staten, som ange storleken av
de medelbelopp, riksdagen ställer
till K. M:ts disposition för de
olika statsändamålen. Konstitutiv
för S. är således bundenheten vid
en viss ändamålsbestämning. Ju
längre denna går i detalj, dess mer
bindes K. M:t vid användningen
av statsmedlen. Ett riksdagens
beslut om beviljande av ett
anslag är dock icke liktydigt med
beslut om en statsutgift. Vad som
beslutes, är anvisandet av det
medelbelopp, som möjliggör
utgiften. För att denna skall bli gjord
fordras medverkan från K. M:ts
sida genom beslut om utanordning
(se Statsreglering).
Medan vid bevillningarna fråga är
om varifrån medlen skola tagas,
oberoende av vart de skola gå, är
med anslagen förhållandet det
motsatta; anslag och bevillning
stå också på var sin sida av
budgeten. Från varaktighetens
synpunkt indelas anslagen i
ordinarie, avseende fasta, regelbundet
återkommande statsbehov, och
extra ordinarie, avseende
tillfälliga sådana. Ofta uppföres ett
nyupptaget statsbehov först på extra
stat för att sedan, om dess
berättigande vinner fastare
erkännande, överflyttas på ordinarie. Med
utgångspunkt från summans
fixerbarhet och förbindande kraft
finnas olika slag av S.: 1) Fasta
L bestämda S. avse
statsändamål, där medelbehovet är icke
blott på förhand känt utan även
till siffran beräkneligt och
fixerat. t. ex. en ämbetsmannalön. 2)
Vid förslagsanslag är det
däremot väl känt, att ett
medelbehov, som måste fyllas, föreligger
men icke storleken därav, t. ex.
vittnesersättningar, bidrag till
vägunderhållet på landet etc. Vid
sådana anslag utsättes förslagsvis
en siffra, som icke är bindande
utan kan överskridas, varemot
uppkommande behållningar
redovisas till Statskontoret och
tillföras statsverkets kassafond. De
stå således nästkommande
budgetårs statsreglering till disposition.
3) Reservationsanslag
avse ändamål, vilkas
tillgodoseende kan lämpas efter
omständigheter, t. ex. anslag för ökning av
vissa bibliotek och vetenskapliga
samlingar, anslag till befrämjande
i allm. av jordbruk och
lantmannanäringar etc. I dessa fall
betecknar siffran en maximigräns för
medeluttaget, men uppkommande
besparingar reserveras till
samma ändamål för användning
under senare statsregleringar. M. a.
o. fondering får ske under sådana
anslags konti. Tidigare fanns en
mellanform, benämnd
förslagsanslag högst. Liksom vid
reservationsanslagen var siffran
här fix uppåt, men eventuella
besparingar fingo icke fonderas utan
skulle liksom vid förslagsanslagen
ingå till kassafonden. Men 1923
skedde samtidigt med
budgetårets omläggning (se
Statsreglering) en förändring med
avseende å besparingarna, som
hädanefter från alla andra
anslag än reservationsanslag ingå
till kassafonden. På de fasta
anslagen uppstå nämligen
besparingar, t. ex. därigenom att när
ett ämbete är vakant, lönen
besparas och endast
tjänstgörings-pengarna utgå till vikarien.
Över dessa besparingar förfogade
K. M:t förut enl. vissa grunder
fritt inom huvudtiteln, men detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
