Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schott ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
253
Schott—Schouwen
254
den högsta människotypen. —
S:s filosofi, som framställes med
konstnärligt mästerskap och
erbjuder en rikedom av fina
psykologiska iakttagelser, har haft ett
betydande inflytande på filosofin
och konsten. R. Wagner tog
djupa intryck av hans idéer, och
F. Nietzsche rönte påverkan
särskilt av viljeläran i hans filosofi.
Schott. 1. Bernhard S., d.
1817, tysk musikförläggare,
grundade 1773 ett musikförlag i
Mainz, som senare fortsatt av
dennes söner (B. Schott & Söhne)
utvecklades till ett av världens
största musikförlag. Filialer
finnas i Bryssel, London, Paris och
Leipzig. — 2. Otto S., f. 1852,
tysk industri- och vetenskapsman,
anlade tills, med E. Abbe
glasverket i Jena, varigenom
framställningen av optiskt glas lades
på säker grund och många nya
värdefulla glastyper uppfunnos.
Schotte [skå’tte], Axel, f.
1860. d. 1923, ämbetsman,
politiker, landssekreterare i Värml. 1.
1902, landshövding i Västerb. 1.
1916. S. var civilminister i Staaffs
första ministär 1905—06, i hans
andra ministär 1911—14 och i
Edéns ministär 1917—19.
Sistnämnda år nödgades han på grund
av det starka missnöje, som hans
deltagande ss. aktieägare i
speku-lationsföretaget Svensk Import
väckte, länma sin portfölj. Led.
av A. K. 1909—19 samt av F. K.
1919 (urtima riksdagen)—21.
Scho’ttisch (ty., skotsk),
pardans i 2/4 takt, påminnande om
polka. S. är av folkligt, relativt
ungt ursprung men har tidvis
lanserats även som sällskapsdans.
Jfr Dans sp. 78.
Schou [skåp], danska målare.
1. L u d v i g A b e 1 i n S., f. 1838,
d. 1867. S., som var elev av
Marstrand, skiljer sig genom sin
Arthur Schopenhauer. Målning av J.
Lunteschütz.
stora, sydländskt lidelsefulla
figurstil från de samtida danska
målarna. Han utförde italienska
genrescener samt kompositioner
med antika 1. fornnordiska
motiv. — 2. Peter Alfred S.,
f. 1844, d. 1914, bror till S. 1.
S. erhöll sin egentliga utbildning
hos Bonnat i Paris. Hans tavlor,
huvudsaki. porträtt och
interiörer, äro i den fina, lätta touchen
påverkade av fransk
impressionism men ha ett danskt tycke
genom sin innerliga stämning,
t. ex. den gripande Allvar (1905;
Nat. mus.). — 3. Karl S., f.
1870. S. kom från Zahrtmanns
ateljé till Paris. Hans förnäma
landskapskonst står i det franska
friluftsmåleriets tecken.
Schoutbijnacht [s-chåo’tbäj-],
boll., eg. uppsyningsman om
natten, grad i nederländska marinen,
motsvarande konter amiral (så
även i Sverige före 1771).
Schouwen [s-chåo’-], ö mellan
två av Scheldes och Maas’
myn-ningsvikar, Nederländerna. 230
kvkm. G:a 25,000 inv.
Ord, som ej återfinnas under Sch-, torde sökas under Sh- och Sj-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
