Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Revolutionsåret 1848
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
BEYOLUTIONSÅEET 1 848.
jag erhöll i hemlighet en vink att vara på min vakt. Med
stängda dörrar och laddade pistoler vandrade jag derför större
delen af denna natt fram och tillbaka i mina rum, beredd
att möta våld med våld.»*
Till och med inom presteståndet fruktade man det värsta.
»Slitningarna tilltaga,» — yttrade doktor Sandberg —
»likheten med frihetstidens riksdagar skall blifva allt större; —■ —
riksdagarna blifva allt längre och längre; — — hvad den
ena beslutar, upphäfver den andra; de blifva allt mer och
mer resultatlösa, allt mer odrägliga, omsider förhatliga, och
Sverige går,till mötes ett nytt 1772 eller 1789.»
Det är med tanken på dessa slitningar inom stånden,
inom folket sjelft, Blanche låter kung Erik yttra till Bengt
Podebusk: »Om folkens kärlek och förtroende svika tronen,
hvem stödjer henne då? Jo, folkens inre strider, de olika
ståndens kamp mot hvarandra — se der det brinnande bål,
hvarur konungamakten, en ny Fenix, höjer sina segrande
vingar.»
För öfrigt var man icke så litet närgången under
riksdagen. Somliga agiterade för biskoparnes afskaffande. Thore
Petré ansåg, att kröningen var föråldrad, och tidningarna
riktade dessa ord till monarken: »man önskar allmänt nog
i landet, att H. M:t konungen måtte förklara sig vara folkets
man.» Representationsreformens vänner stiftade ett förbund,
hvilket hade till mål att grunda ett nytt statsskick, och
Wærn, statsrådet, gaf en middag för borgarne, der han bland
annat kallade dem Sveriges »tiers état». De voro, sade han,
medelklassens kärna, kraften, som skulle genombryta
fördomens barrikader. Presterskapet och adeln spelade ingen
roll merl
På trenne stånds beslut uppsattes en skrifvelse med
anhållan, att konungen måtte ^idtaga några åtgärder för att till
nästa riksdag »utveckla» representationsfrågan. Konungen
tillsatte då 1846 en så kallad representationskomité af 15
ledamöter under justitiestatsministern Posses presidium.
Härigenom blef frågan allt utom »utvecklad». Visserligen
uppsatte komitén ett förslag, grundadt på tvänne kamrar och
på samfälda val, men, eget nog, femton reservationer,
alldeles lika många som ledamöternas antal, åtföljde komiténs
hoplappade verk. På ett dylikt betänkande kunde ingenting
* Minnen af landshöfding S. G. von Troil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
