- Project Runeberg -  Elsa. En berättelse från hexprocessernas tid /
5

(1879) [MARC] Author: Gustaf Björlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

brytande honom — har röken slagit dig i synen, gamle
gråskägg, efter du inte kan känna igen hvem jag är...
Hör på bussar! — han vände sig om till de förvånade
knektarne, som slutit en krets omkring dem — har in-
gen af er lust att värfva dessa karoliner till sin pung?

Han svängde en grön sidenbörs af och an i luften.
Det var mången slumrande njutning, som låg deri, värd .
att eftersträfva. Sorlet, som följde på hans ord, gef
ock tillkänna deras beredvillighet, och det torde blifvit
ganska svårt för mäster Tistel att upprätthålla sin myn-
dighet, om icke föremålet för det utsatta priset befriat
honom från denna farlighet.

Medan allas ögon riktades mot de’klingande guld-
styckena, tog hon ett djerft hopp upp på den låga mu-
ren, och innan någon kommit att tänka på att hålla
henne qvar, hade hon redan halkat utför den nedfallna
grafbranten, der mjuka drifvor mildrade fallets våldsam-
het. När knektarne kommo fram till kanten och lyste
med rykande eldbränder ned i djupet, var hon redan
ett godt stycke ute på isen. Snön hindrade likväl hen-
nes flykt, och hon hade icke uppnått stranden, då hon
hörde sina förföljare hack i häl efter sig. Snön var
här djupare. Krafterna började svika henne, och hon
såg framför sig den branta strandsluttningen.

— Du ser vackra tärna, att du fåfängt söker und-
slippa mig — ropade kavaljeren, när han upphann henne
— der ute komma män, som på min vink skola föra
dig hvart jag vill.

Hon svarade ingenting, men blicken gaf tillkänna,
att om än motståndet vore gagnlöst, var det icke upp-
gifvet.

— Jag brinner af kärlek till dig — fortfor han.
— Följ mig, och paradiset har icke burit skönare fruk-
ter än dem, som du skall få plocka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:56:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgelsa/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free