Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEBØKERNE
81
TEKST- UTGA VERNE.
Nu tilbake til det store merkeaar da Munch
først egentlig kom tilorde. Vi har fulgt
hovedlinjen i hans teoretiske behandling av
norrøna-tungen, og vi vil fatte at dette var hovedlinjen i
hans personlige forhold til nationalforskningen som
livsopgave. ,
Vi forlot ham ifærd med at skjænke nationen
dens gamle literatur tilbake i en for dette øiemed
normalisert skriftform. Et raskt overblik over
hans praktiske arbeide for tekst-gjengivelsen viser
os ham som den oprindelige hovedmand i det
lærde fostbrorskap som forestod dette i sandhet
vældige nationale massearbeide.
Vi har set at like efter sin hjemkomst blev den
unge lektor Munch betrodd den videnskabelige
gjennemarbeidelse av Keysers og hans avskrifter
av Norges gamle love. Trykningen maatte
imidlertid utsættes i flere aar, til der bevilgedes penger.
I mellemtiden tik Munch adgang til som
universitetsprogrammer at utgi sine avskrifter av de to
korteste norske jordebøker fra middelalden:
«Bjørg-ynjar Kålfskinn (1843) og Munkaliv Klosters
brevbok (1845) og godtgjorde her sin sjeldne duelighet
i paalidelig gjengivelse av gammelnorske tekster.
Avskriften av erkebiskop Aslak Bolts jordebok, som
var kommen hjem fra München sammen med
erke-biskops-arkivet, maatte vente til 1852. Oslobispen
Eysteins jordebok (den «Røde Bok») rak Munch
ikke at faa ut, først 10 aar efter hans død
besørgedes den trykt ved arkivmanden H. J.
Huitfeldt-Kaas.
I 1844 kunde endelig trykningen av Norges
gamle love ta fat under Keysers og Munchs
fælles-ansvar. Næste sommer ser vi Munch, med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
