Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ting kau di, och inte hvarken tror di på Gud
eller fan, så det är bara rättvist, att det går,
som det går.
Men då solen steg högre, och skutorna
anlände men ingen Kalle kom, då blef gubben
tyst och satt mulen, böjd öfver drefven, och på
de roliga historierna var det slut.
Om sommaren gifte sig Anna med en
stilig styrman.
Men alla dagar stod Lina vid solkulan och
blickade ut öfver fjorden och för hvar och en
af prickarna, som växte till skepp med segel,
tänkte hon, tills tanken kvalde henne: •—
Kanske är han med. —
Frampå hösten en dag steg Kalle in i
köket. Han var som en gammal man, och
kläderna voro slitna och dåliga.
— Nej men så roligt ■— stammade Lina
och tog hans hand. — Du... du ser ju inte
så dålig ut. — Det var det enda, hon kunde
säga.
Men då han rörde sig, såg hon, att lian
bl i f vi t låghalt.
Gubben Josua hade fått brådt att flytta sina
giktbrutua ben af soffan.
— Nå se Kalle — sade han, och ansiktet
sken. — När kom du?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
