Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mäktig.» Newton förklarade sitt arbetssätt sålunda: »jag släpper
icke ämnet ur sigte, utan väntar att den första ljusningen så
småningom skall utveckla sig till ett klart lysande sken.»
Den ryktbare Lagrange sade, då han talade om Newton,
att den ojämförlige mannen var »den högsta uppenbarelse af
menniskosnille». Han är vida höjd öfver allt lofprisande, och
»ingen har rätt att afundas honom», som Voltaire uttryckte sig.
Isak Newton föddes den 25 december 1642 i Woolstrop
på en anspråkslös landtgård i Lincolnshire. Han var då så
svag, att det troddes, att han ej skulle blifva vid lif, men
han lefde ändå och blef till och med ett ganska starkt barn.
Han lärde läsa och skrifva i byns skola, och vid tolf års
ålder inackorderades han hos en apotekare, för att han skulle
få deltaga i undervisningen vid Grantham college. Efter två
års studier blef han hemkallad af sin mor, men han visade
icke mycken håg för landtbruk. Han satt ständigt
försjunken i tankar eller fördjupad i gamla böcker. »Han blir
säkert en lärd man», sade hans slägtingar, och det beslöts att
han skulle återvända till Grantham, för att bereda sig till
högre studier i Cambridge. Isak Newton hade verkligen
märkvärdiga anlag för sina år, och alla, som sågo honom,
förvånades öfver hans utomordentliga fallenhet för mekanik.
Gossen sysselsatte sig än med att konstruera en qvarn, än med
att förfärdiga ett vattenur, och under ferierna tillverkade han
pappersdrakar af ovanliga dimensioner, eller också uppritade
han solvisare på väggen till modrens hus.
Vid nitton års ålder kom Isak Newton till Cambridge
och egnade sig der med passion åt de matematiska
vetenskaperna. Redan i början af sin bana skänkte han verlden tre
stora upptäckter: ljusets brytning, dess sönderdelning och den
universella attraktionskraften. Den unge vetenskapsmannen
hade en egendomlig karaktär, han var ytterst blyg, skydde
offentligheten, och detta förblef det förherskande draget i hans
temperament under hela hans lif. Han var tjugufem år, när
han utförde ett af de största experiment i fysik, d. v. s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
