Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Kap. 3. Vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Ill. E. A. TILLY. [Camille] GILBERT.
VAUQUELIN. (Sid. 52.) |
TREDJE KAPITLET.
Vetenskapsmän.
När menniskan dör, förgås allt det som
härrör frän henne, utom den nytta som
hennes vetande gjort.
SCHILLER.
De, som egna sig åt vetenskapen, behöfva i all synnerhet
observationsförmåga, arbetslust och ihärdighet. Våra mest
framstående lärde män hafva alltid utmärkt sig genom en outtröttlig
verksamhet, flere af dem hafva till och med snarare gjort sig
bemärkta genom förvärfvade insigter än genom naturlig begåfning.
Vi vilja endast anföra några exempel bland den mängd
vetenskapsmän, som hunnit ärans höjd genom sin egen kraft.
Om vi först betrakta de exakta vetenskaperna, se vi att
Newton, Kepler, Herschel och Galilei endast hafva egna
förtjenster att tacka för sin ryktbarhet. Kepler sade en gång,
när det var fråga om hans arbeten: »jag skulle på mig sjelf
kunna tillämpa den förklaring, som Virgilius gifver öfver
ryktet: Fama mobilitate viget, vires acquirit eundo, ty hvarje reflexion
har gifvit mig anledning till en ny, och jag har slutligen lyckats
omfatta mitt ämne med all den kraft, hvaraf min själ var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 02:53:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/arbhjelt/0047.html
