Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dina och presten och fru Alin och kanske ännu ett vittne
till för min räkning. Alla de der voro ju sådane, som förut
kände dina slägtförhållanden, och hur skulle jag väl dä
kanna finna mig generad, om det också, för resten,
någonsin vore möjligt att jag kunde känna en sådan svaghet.»
Han sade allt detta med en brådska, som om han
redan erkänt, det han fruktade att länge uppehålla sig vid
ifrågavarande ämne, och en noggrann observatör skulle ha
funnit en ytterligare bekräftelse härpå, då ban straxt
derefter och innan Anna ännu hunnit svara, tillade:
»Vi bry oss nu inte vidare om det här, utan lät det
vara som om det aldrig blifvit nämndt!» Efter dessa ord
närmade han sig fru Alin, hvilken han vid sin ankomst
endast helsat med en bugning.
»förlåt mig, bästa fru Alint» bad han i artig ton,
»jag kom visst och störde damerna nyss. Det var någon
läsning, tyckte jag mig höra, men jag var så upptagen af
det ärende, som förde mig hit, att jag för det glömde
allt annat.»
»Åh! det var just inte något vigtigt,» svarade frun.
»Anna var bara så snäll och läste upp några verser för mig.»
»Som hon kanske sjelf författat?» frågade Wiliner.
»Jag vet inte det; men låt oss höra dem nu, kära
Anna, så tända vi ljus med detsamma.»
»Nej, jag tackar, det behöfs inte; jag tror visst att
jag kan dem utantill.»
»Nå, låt oss höra då!» bad målaren och tog plats
bredvid fru Alin, medan Anna satte sig för sig sjelf midt
emot dem.
»Det var sannt, hvad handlar poemet om?»
»Det har till öfverskrift:
»När kommer glädjen?»
Efter detta tillkännagifvande började Anna straxt
recitera ifrågavarande stycke, och gjorde det med en röst som
noga harmonierade med poemets innehåll!
»Säg, vet du väl hvar glädjen är
— i Söder eller Nord?» —
Hvadl — söka efter glädjen här?
Han finns ej mer pä jord!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
