Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiens litteratur - Alessandro Manzoni - Leopardi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEOPARDI OCH ROMANTIKEN 889
såsom sant, såsom historiskt. Men då kommer han i strid
med konstens mål, som enligt Manzoni är att undervisa och
bibringa en ökad kunskap. Den historiska romanen vilar
således på en alldeles falsk grund, och Manzoni slutar därför
med att förkasta hela den genre, inom vilken han uppnått
sitt livs högsta berömmelse. Att vederlägga honom torde
icke möta någon svårighet, men onekligen fordras det en
icke ringa moralisk storhet att av övertygelsetrohet bryta
staven över sitt eget livsverk. Och den storheten hade Manzoni.
LEOPARDI
Italiens nästan enda utpräglat romantiska skald är Giacomo
Leopardi. Själv bestred han visserligen detta och uttalade
en sträng förkastelsedom över romantiken. Men dels kände han
ytterst obetydligt till den tyska romantiken — blott genom
några översättningar — dels hade den franska, då han här
fattade ståndpunkt, ännu knappast framträtt i sin fullt ut-
vecklade form. Och utan tvivel var det mycket inom roman-
tiken, som stötte honom tillbaka: det mystiska, det fantastiska,
det groteska, den politiska och religiösa reaktionen. Men
mot romantiken ställde han upp icke upplysningen och klassi-
citeten, utan antiken och renässansen. Och det var, såsom
vi sett, just till dessa litteraturperioder, som romantiken
hänvisat. Romantiker var han till hela sin läggning. Grund-
draget hos romantiken är, såsom jag ofta framhållit, den
starka individualismen, intresset för den egna personligheten,
och detta drag återfinnes mycket starkt hos Leopardi. Ända
från sin barndom går han upp i en självanalys, han för
från sitt nittonde år en tankebok, lo Zibaldone (sammel-
surium), där han nedskriver alla sina tankar och reflektioner,
och han påbörjade 1828 “En själs historia, skriven av Giulio
Rivalta och utgiven av Giacomo Leopardi“. Den skulle bli
hans “Confessions“. Jag kallar — skrev han — “denna
bok en själs historia, ty det enda, jag där vill berätta, är
min egen själs upplevelser. Något annat ämne har jag icke,
ty i mitt liv har jag icke upplevat några lyckoväxlingar,
några yttre och märkvärdiga händelser, som skilja sig från
de vanliga. Jag tror t. o. m-, att icke ens de psykiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
