Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Senrenässansen - Italiens litteratur - Den nya estetiken - Tasso
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom under den tidigare medeltiden, man drömde om ett
nytt allmänt korståg mot de otrogna, om det heliga landets
återerövring, och en mängd dikter med detta ämne skrevos.
Den främsta av dessa var Gerusalemme liberata, och här
kommer åter korstågstidens romantik fram.
Men dikten speglar icke blott motreformationens religiösa
erövrardrömmar. Senrenässansen har här redan nått fram till
gränsen av seicentos barock Denna började ungefär
samtidigt inom konsten med den s. k. jesuitstilen, och om
denna stil erinrar Tassos dikt icke så litet. Ty utom det
religiösa hysteriet märka vi här en dragning åt sentimentalitet,
förenad med en vek, men intensiv sensualism, alldeles såsom
inom jesuitstilen. Glanspunkten i dikten är den underbara,
så ofta efterbildade skildringen av Armidas ö, och de
sinnligt retande bilder, som skalden här upprullar, verka såsom
ett yppigt, färgmättat venetianskt måleri. Det är den gamla
hedningen Ovidius, som här, i kristen förklädnad, står upp
ur sin grav, mindre glad, men lika lysten som förr, och
man märker, varifrån Marini, Adones skald, lånat sina färger.
Knappt hade Gerusalemme liberata blivit bekant, förrän
det kring denna dikt uppstod en häftig litterär strid, som
företrädesvis rörde sig om Tassos eller Ariostos företräde.
För att försvara sig författade Tasso då en skrift, Allegoria
del poema, vari han — följande en teori, som ofta förut
tillämpats — sökte förklara det hela såsom en allegori.
Utan tvivel var all tanke på en dylik innebörd honom
främmande, då han skrev sin dikt, men försvaret är i alla fall
intressant, då hans här proklamerade åsikter verkligen
tillämpades av hans efterföljare. Korshären, säger han, som
består av furstar och menige, är en allegori av
människan, som är sammansatt av själ och kropp, Goffredo och
de andra hövdingarna representera olika egenskaper hos
själen, de menige människokroppen. Jerusalem, som är
beläget på en klipphöjd, är i verkligheten den borgerliga
lyckan, som är svår att nå, då den befinner sig på Dygdens
berg o. s. v. För Tasso själv var en dylik tolkning blott
en fantasilek. Men som vi sedan skola se tog Spenser den
på allvar, och Fairy Queen är verkligen, vad Gerusalemme
liberata icke är: en genomförd allegori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
