Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kamrarnas sammansättning - Rösträttsfrågans innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTTSFRÅGANS INNEBÖRD
263
hållande till Irland nu hotfullt ifrågasättes) har väckt
betänkligheter. Man börjar besinna att allt envälde, äfven
utöfvadt af folkets representanter och i dess namn, är
oförenligt med folkfrihet och att en illimiterad lagstiftningsmakt
är i dubbel måtto farlig, dels genom lagstiftningsresultatens
Öfvergrepp på områden som borde vara den individuella
frihetens fridlysta mark, dels genom att oupphörligt nära
denna allmaktskänsla, som allt mindre och mindre tål
några skrankor. Af de två skyddsmedlen mot sådana
resultat och tendenser anvisades det ena af amendementen
till Förena staternas förbundsförfattning, i det de
utestängde kongressen från att röra vid religionsfriheten,
yttranderätten, rätten att fredligt församlas och
petitionsrätten ; det andra af det i schweiziska förbundsförfattningen
noggrannt bestämda, urgamla referendum, folkomröstning
öfver förbundsrepresentationens lagar och beslut. —
Folkrepresentationer och municipala representationer, som bättre
än den schweiziska kunde behöfva arbeta under intrycket
af att deras beslut kunna, om än undantagsvis, kasseras
af en upplyst och betänksam folkopinion, saknas ej hos
Edsförbundets grannar.
Närmare en lösning äro reformidéer som, äfven i den
allmänna rösträttens länder, syfta till en vida allmännare
rösträtt och först därigenom verklig, sann representation
af hela folket. Häri inbegripas främst de två hufvud frågorna
om kvinnornas rösträtt och om det majoritära systemets
ersättande medelst proportionella val. De som pläga
omtala det förra problemets föregåenden glömma alltid den
första upphofsmannen, ingen mindre än den ryktbare
matematikern, frihetsvännen ur högaristokratiens led, de
första skandinaviska ledamöternas af franska
vetenskapsakademien lefnadstecknare på franska språket —
Condorcet (1780-talet). Nu har denna sak firat fullständig
seger i några nordamerikanska stater: Wyoming, Colorado,
Utah, Idaho, där kvinnorna äfven i öfrigt äro helt och
likställda med männen i politiska rättigheter, äfvensom i
tre kolonistater, Nya Zeeland, Syd-Australien och
Väst-Australien. Och i vår gamla värld har den rättslärde
politikern Carl Hilty i Bern tagit afsked af det gångna
århundradet med den trosbekännelsen att i alla
civiliserade stater kvinnorösträtten är den »vida största af alla
sin lösning väntande statsfrågor». Den andra
hufvud-f rågan i reform problemet att göra folkrepresentationen till
en sanning, en representation af hela folket, var den huru
alla samhällsmedlemmar, som uppfylla de allmänna ålders-,
frejd-, bostadsvillkoren, verkligen måtte bli representerade.
Man fordrar ett valsystem, som ej i likhet med det ännu
nästan undantagslöst härskande majoritetssystemet låter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
