Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förrädaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några dagar efteråt kom Emilie och frågade
honom om han hade gett akt på en artikel i
Morgonbladet, som troligen syftade på honom. Den
stod i avdelningen Mosaik och kallades »Regler
efter baron Knigge».
Innehållet var helt enkelt det, att om någon
förklarar, att det är mycket svårt att komma till en
övertygelse, och detta hade Zachris nyligen skrivit,
så kunde man ha den säkra övertygelsen, att denne
någon vore — åtminstone en vindflöjel.
Vidare inskärptes, att då någon höll långa tal
om sina avsikters renhet, om sina djupa känslor,
sina ärliga tänkesätt och beklagade sig över att
vara missförstådd, då lede det sällan något tvivel,
att denne någon hade åtminstone — ett dåligt
samvete.
»Oärligheten, lismeriet och den lycksökande
väderflöjelaktigheten må bemantla sig hur mycket
som helst, alltid kommer det någon oberäknad
vindstöt, som blottar en flik av den inre skröpligheten.
De må le huru sött som helst och buga hur artigt
som helst, alltid finns det något obevakat ögonblick,
då masken faller av och den inre lumpenheten
träder i dagen.»
Zachris satt och smålog under läsningen, men
han blev dock mycket blek. Något så oförsynt som
detta hade han knappast väntat sig. Dock förstod
han, att det måste så vara. Och han nästan
förvånade sig, att förolämpningen inte gjorde värre ont
än så.
22, — Lagerlöf, Zachris Topelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
