Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Österbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
egen anblick. — SJ) X e d e iT o r n e ä soekoti tncd K ar un g i kapell sträcker
,iis långs flodens östra alrnnd. Ilär anladea ’/, mil frän elfven» utlopp, pfi eu
af elfven kringSulen holme, Svensar (Svenakaaari, en baalard af båda
språken ?J, äfveu Salarna kallad, är 1021 Finlands nordligaste stad
Torneå (Tornio), i början Törnö kallad, och räknades under svenska
tiden lill Weslerbotten. Vid sidan af hnfvodarmen, som kringflyter Björköu
m. fl. holmar, utströmma i slingrande’ grenar Liakka och Liakkala åar aaint
bilda jemte den furst nämnde ett vidslräckt alltmera uppgrundad i delta, hvars
sandiga jord endast långsamt blir fruktbar. Staden» läge uppå sin kilfurmiga
ö med färjslälict i ösler och det svenska Haaparanda i sydvest, är i hög grad
pittoreskt (se planchen). Privilegierna äro daterade den 12 Maj IG2t och
sedan llcrfaldigt bekräftade. Den 23 Juli 1323 fick Torncä stapeifrlhet och liar
sedan gynnats ined flera donationer. Den fordna praktfulla kyrkan nedbrann
d. 21 Juli 1082; talrika cldsvädor åren 1672, 1077. 1088 och 1714 samt
krigets härjningar 1715 hade förstört staden i grund, hvarefler år 1718 eu ny
bygguadsplau utstakades. Den 25 Maj 1762 nedbrann äter största delen af
staden, bvareftcr beslöts alt flyt ta densamma lill Björkö, hvilket beslut dock
återkallades 1707. Stadsplanen om 37 tunnland är indelad i 112 tomter;
under staden lyda 15,182 tunnland jord. Folkmängden är omkring 050 oeh bör
till Neder Torneå pastoral. Jemte vanliga inrättningar finnas bär en
provin-cialläkare oeh en grekisk kyrka. Torneä har ännu ej kunnat arbeta sig upp
ur sin vanmakt; iless Imodel är obetydlig ocb drefs 1851 med 180 läster.
Förnämsta näringskällan är fisket, deri staden genom fyra resolutioner frän 1600
talet erhållit del. Kronans i 0 s. k. kolklag indelade laxfiske uppläls är 1791
på 100 ärs atrrende ät allmogen.
Nordligt i häradet äro vidare 35) Öfver Torneå med Tur t nia
kapell, 30). Rovaniemi vid Kemi elf, 37) Kemi träsk kring insjön af
samma namn samt Kuolajärvi lappmarksföraamling. Ekstränderna äro väl
odlade med yppig vegetation; Rovaniemi och Ufver Torneå äro mest
välmående, väl bebyggda oeh ha ett hyfsad! ocb kunnigt, men äfven ostadigt folk.
Kemitiäskboerne äro kände för sin omättliga proceaalyslnad. De inre
trakterna ödsliga, kärr- oeh vattenrika.
VIII, Till Lappmarkens härad hör 30) det kilformigt långt i norr
uppskjutande Muonioniska öster om Muonio elf, liksom de förra odladt
och befolkadt endast vid elfstranden. Häradets ölriga delar räkans till
; Lappland samt tilläggas bär såsom en komplettering nf Österbotten
; oeh emedan de underlyda Uleåborgs liöfdingadötne. Men Lappland (Same äd-’
J nam, Sameland) — ehuru fordom bland Sveriges länder ujiptagel som grefskap
; ined eget vapen, cn naken vilde med krans pä hufvudct och klubba på axeln
5 — kau här ej behandlas som skild provins, både for den finska andelens oua-
» turliga gränser ocb emedan denna utgör allenast clt fragment af det fordna.
; Nämnde andel béslär af tvä fiufvuddelar: J) Torneå lappmark, den ve-
j stra och mindre delen, med Rn o niekis kapell under Muonioniska samt 2)
; K e ni i lappmark, den östra och mångfald t större, med Sodankylä
soc-ken och Kittilä kapell samt ytterst i norr Utsjoki socken med Enare
ka-’ pell. I.andct iir uppfylldt af fjäll, floder, sjöar, omätliga kärr och hedar, glest
; bevuxna med dvergaktig skog, som slulligen upphör ocb, med undantag af
’ nödvuxna buskar, framler polarländernas bistra natur i liela dess nakenhet.
; Enontekia har en mängd äar ocb små sjöar, som från det valtendelande fjället
; i norr nedflöda i Muonio. Högsta fjälltoppen är det vilda 0 n ii a a t un t u r i.
J Samma fjiill a fekära Kemi lappmark på tvären i tvenne delar. I söder iiiparn-
J lar Kemi elf sina rika tillflöden öfver hela sträckan af Sodankylä, som dereul
; kärren odlades, anses kanna pä sina 200 qvadral mil nära 100,000 invånare i
; stället för de 2 till 3000, som nu der finna cn knapp bergning. Fjällen sprida
J sig här i enskilda loppar: Kareslunlui i, Luoslahri, l>yhät:ri, SuasUri m. fl.,
; ocb bilda i öster en sammanhängande rygg, aom äiter bildar en rät vinkel ired
; förstnämnda fjäll. Här ligga Sosipiojärvi, Luirojarvi m. fl. sjöar tusen fot öfver
; hafsytan. I norr är den stora Enare sjö (luara) med dess ullopp Patsjoki
} ocb dess tillflöden Ivalojoki,’Waskijoki m. fl. samt i vesfer del ensliga
j Pel doi vi fjäll. Gränsen mot oorrska lappmarken bildas af Enarijuki ocli
j Utsjoki. Kyrkan af samma namn ligger nnder 69 gr. 53 ntin. polhöjd, 10 mil
; söder om Nurdkap, byggdes iir 1700 oeli fiek ständig prcst 17-J3. Dess pastor
• har betydliga förelriiden i ecklesiastik befordran—en billig ersättning löruni-
; bärandet af de flesta lifvets bcqvämligbetei. Sedan förra presigärden for vid-
J pass 15 är sedan afbrann, har en ny oeh bittre blifvit uppförd, Enare hade
S kyrka redan 1630. Om Lapparne se sid. 20 ff. Numera ba fisnke kolonister
; och med dem åkerbruket trängt vida uppåt. Närmare detaljer om Lappmarken
» kunna inhämtas ur Högströms och Sjögrens beskrifningar. Franzén i sin va ckra
; dikt “Einili eller elt år i Lappland14 har malande skildrat denna ensligt
stor-f artade natur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
