Finland framstäldt i teckningar / 222 (1845) Author: Zacharias Topelius Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tavastland - Lokala detaljer - 99. Nordenlund - 100. Mieskomäki - 101. Rautalampi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

99. Nordenlund.

Nordenland (Kraftmän) ligger i Sysmä och bar vacker karaktersbyggnad
ined ntsigi öfver Nuoramois sjö. Genom Keskipäl, Kirveskoski ocli
Maatials-koskl starka forsar fas ler Jääsjurvi ia i denna och häri frän nt genom
Tainion-koski i Päjänes vik Majuve, vid hviiken 14 af socknens 24 rnsfhäll, jemte den
1833 byggda stenkyrkan, ligga. Innan Päjäne fälldes, räknade Sysmä. minst
280 insjöar, l^varaf 11 större, samt 212 Jioimar. Inom Nuoramois hy ensamt
har man räknat 100 sjöar, hsaraf 73 hade fisk ; kräftor finmos ännu ej före
slutet af sista seklet. Vid Sysm# ligga Päjäucs största öar Töydensalo och
Juuliuaalo. Märkvärdigare är dock Päijässalo holme, underlydande soknens
största egen do in K apa la (Tandefelt). Dess höga bergspets tjenar sjöfarande
till blk och lemmar sä vidsträckt utsigt, alt Kuhrnois, Padaajoki, Sysmä,
Asikkala, Luhanko, Gustaf Adolfs oeh Korpilaks kyrkor vid klar luft kunna
härifrån seg, den sistnämnda pa 5 mils afstäad. Pä strandslätten under
Ra-pala hölls sedan 1158 marknad den 7—8 Sepi., och vid Sfcinnarila hade
Sys-niä, kompagniet sin exereisplan. Orten är bekant för sin guda ölbrygd. Af de
sedan fordo» liar talrika adelsmännen är familjen Tandefelt bland de äldsta
och liar biand ses murade grafvar tvenne, lulianko kapell säges liafva sitt
namn deraf, att befolkningen derstädea gjort årtullar fili sina bätar af elg-
eller renhorn.

100. Mieskomäki.

Mieskonaäki by har sin märkvärdighet deraf, att den är en af de
räpunk-ter, som genom konungabrefveu af ären 1115, 1446 ocb 1452 bestämdes lör
den stridiga gränsen mellan Savolaks och Tavastland, -frän Mäutyharju I
söder Ull Pielavesi och Pyliäjärvigräusem i norr, Änunu mtokvärdigare är, att
rättegSng ännu är anhänglg om samma sak. För 400 är tillbaka var denna
landsort så glest bebodd, att dä biskop Magnus 11 Tavast reste pä visita tioner,
mäste han mellan Sysmä oeh S:t Michel ligga eu »att noder bar himmel ocli
erhöll derföre 1442 frälse pä Wahvajiirvi nybygge, hvilket nu heter
Waliva-eeikä och ligger i Ilirvcnsalmi sydost frän Joulsa, icke längt ifrän
Häämecn-mäki. Sistnämnda ställe är det högsta pä orten med utmärkt vacker och
vidsträckt utsigt ät öster öfver den stora sjön Puulavesi, i vester ölver
Smmtien-selkä. Mi dt emellan dessa sjöar, hvilka förenas genom Käläfcoski, utgör Joot-

* »a kapell cn i tusende vikar, uddar oeh sund styckad halfö, som i sydost
sam-; nianbänger med nirvensalnii landet.

101. Rautalampi.

Rautalampi skildes 1561 frän Sysmä och omfattade ända till 1028 äfven
; Wiitasaari och Saarijärvi. Det är ett efter de mänga sjöarna pä längden ut-

S sträckt vidlyftigt land mot gränsen af Savolaks. Sjökommunikationen gör det

j ock förklarligt, huru, oaktad t de eljest stora afatånden, dess ena lill Savolaks

5 hörande kapell Suonenjoki kan ligga blott nägra verst frän moderkyrkan. En

% obetydlig sjö, som synes längst (ill venster pä planclien, bar gifvil soknen sitt

; namn. Den utfaller i det föga större Aijävesi, vid hvilket presfgärdem oeh

* Lassila [(WiÉSsttssyntMus) synas till venster,, Sahala (GyldénJ längst i fonden.

; Härifrån bäde ät norr och söder i tiotal mil har man oändliga kedjor af läng-

; smala sjöar, förbundna med hvarandni genom strömmar. De äro icke allenast,

; sä att. säga, socknens lifselement, utan förtjcim äfven i hög grad geologens

; uppmärksamhet. De hafva neniligcn alla riktning frän nordvest till sydost ef-

S ter landtäsnrnas sträckning. Der något utskott af landtliöjden varit i sydost

; mot pii sjö, har denna vid siu öfra eller mellersta del medelst en kort fors

j brutit sig igenom lill nästa längddal, som har fullkomligt samma riktning, sä
; att pä fä ställen i Finland är åsarnas sträckning från nordvest sä prononcerad
; som här<footnote>Öfverinspektoren för Landtmäteriet C. W. Gyldéns benägna uppgift./footnote>. Ehuru Tavastlänningen sjelf medger, att Karelaren och
Nord-S österbottningen öfverträffar honom i skicklighet att styra i forsar, ses
Ranta-; lampibon likväl frän sin kyrka öfver dessa 6 sjöar och lika mänga strömmar
; färdas till Pielavesi: frän JCittilansalmi vid Sahala till Lonkari, Tyyriuvirta till
S Koskcloveai, Saunavirta lill Miekkanvesi, hviiken emottager Nokisenkoski,
be-; lägen söder ora cn Ilera mtl läng landtunga, Saikari. Alla dessa kunna
nä-! gorlnnda väl Öfvcrskädas frän Tyyrinmäkl vid Kuopiovägen. Frän Öster
in-; strömmar sedan genom Wnajnsalmi det 5 mil länga Ii.svesi, hvilket genom
J Äöskoski kommer frän den icke mindre Nilakka oeh denna genom Säviänvirta
; frän Pielavesi. Parallell med dessa inkomma litet vesi ligan: Mjinivesi,
We-; karus oeh Sonkari, hvilka förvandla nordliga Rautalampi till cn olalig mängd
: vikar och uddar, vid hvilka Paavo Korhonen diktat. Söder om kyrkan ned-

’ stiömmar Tallinvirta tiil Hankavesi och genoin Konnchkoski till den stora Kon-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>