Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tavastland - Tavastlands Minnen - 3. Norra Tavastlands vargjagt - 4. Mustiala Landtbruksinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alt åka öfver drlffornn. skulle de glest befolkade nejderna Icke kunnat bebo*, 5
der ca t icke skidorna gjorde kommunikationen möjlig. I fordna dagar, då sve- ;
den gaf mindre näring och ängarna vore orödjade, voro skidorna dessutom ;
nödvändiga för jag t efter villebråd lill födan, samt efter l>j6runr och vargar, t
hvilka tillfogade kolonistens boskap skada och hotade hans eget lif. X södra ;
’delen af Finland har odlingen längesedan förskaffat inbyggarna mångfaldiga ?
medel till bergning, närmat dem till hvarandra och med detsamma undan- •
I-Ungt skadedjuren; derföre se vi skidorna der aflagda, eller plumjit gjorda \
och begagnade blott för nöjes skull — ett nöje, hvilket, såsom passande for ;
vfirt land, visserligen borde blifva mera allmänt. För upplandsbon äro deremot J
skidorna ännn ett oundgängligt behof; derföre ser mats honom mycket nog- \
räknad att fä dera smidiga och vackra. Nast konsten att gä pä sina tvä föl- t
ter, är konsten att löpa pä skidor den första och angelägnaste i upplandet; 5
sliidda mot väggen, slä de ständigt färdiga i förstugan, antingen det gäller |
en färd Jill kyrkan. eller ett skogsarbete, eller en jagt. \
Till björnjagt behöfvas väl skidorna vintertid; men striden om nalles pels ;
är oftast utkämpad vid idet, sä att vidare förföljande sällan förekommer. Der- !
emot erbjuder jag.en pä vargar i Laukkas härad af norra Tavastland en ;
egendomlig anblick. Elgjaglen var visserligen mera lockande oeh lönande, j
men sedan är 1833 om vintern i MnltSa kapell af Keuru socken 28 el gar ned- «
gjordes 1 trakten af Vehn mot gränsen af Soini och de aterståemip 10 af sam- ;
ma hjord finge sin banc vid Hinkka, förekomma i landet blott spridda indivi- ;
der af detla vackra djur. Numera gäller det vanligen de talrikt förekom- <
mande vargarna. När vargen eller ett färskt vargspår yppas, väntar man ieke ;
pä skallfogden, hviiken i denna landsort är temligen ölVeffedig, ufan ger sig ;
genast af att pä skidor förfölja skadedjuret. Lusten för äfvenlyr lockar hvar- ;
enda stridbar inan pä färden, hvarigenom vargjagteii blifvit ett nationalnöje ;
för orten. Emedan detta jagtsätt går ut pä att uttrötta djuret oeh att deref- *
ter med spjutet eller yxan gifva det dödshftgget, åtgår vid djup och lus snö j
härtill föga tid, emedan vargen är ur stånd aft länge fly; mon vid fitet snö J
eller skara, händer ofta att han maste förföljas icke blott till sokriena ytter- »
sia gräns, utan äfven till andra eller tredje graunsoknen. Man ser honom då ;
förföljas af eu lång tagordning af skidlöpare; de bäslo liipnrnc hinna främst I
och bortkasta trader farten alla onödiga persedlar, för att blifva sä mycket \
vigare. De efterföljande sämre skldlöparne, sem ofta följt spåret för ufuiuga ;
och för den goda sakens skull, upptaga de*#a ocb kalla* deraf rilplmlehet.
När vargen hunnit till nägon gård eller by och den närmaste förföljaren
tröttnat, är friskt manskap, likasom enligt förut uppgjord öfverenskommelse,
färdigt att på ögonblicket forisätta jagten, ocb så fortgår det, tills djuret
stad-nar och i dödsångesten sätter si# lill motvärn. Dess tröttnande är en följd af
sv c ilen, som dryper ned ät föl terna lill den mängd, att ett tjockare lager af
is hindrar rörelsen. Någon gäng händer, att förföljaren sjelf i sin Ifver dör l
blodstörlning. — Om bäde varg, björn och olg berättas bland folket! cn stor
mängd äfventyr. Så säger nian, att när elgen ser sig utan räddning
upphunnen, kastar han sig på sina knän, vänder hufvudet emot sin förföljare oeh ser
pä honom med en blick, som kommit mången den råaste jägare alt dröja med
hugget.
| 4. Mustiala Landtbruksinstitut. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
