Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Karelen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fårdas lill kejsarcstailen med sitt lass, oeh delta är isärskilda lager ratt kun- j
stigt sammansatt sålunda, att bären, som äro ömtåligast för skakning, rada» j
öfverst i breda oeh länga korgar, oftast flera pii hvarandra. Ilvar oeh en bonde t
känner ”lossotkan” vid M na ko vs k a porten, der han har säker afsätluing pS *
kreatur, samt atnlra stullen, der han med största fördel kan afsätta annat, ;
1 *
Dä en parisniekka St sin granne hemma kan betala 00 E. 8. för ett par g
oxar, 25 å 35 k. s. för ett par kycklingar, kan man lätt föreställa sig hvilka |
höga priser i Petersburg betalas, om handeln skall gifva honom nägon vinst. ;
Smultronen fä hemma icke plockas fullmogna, ulan blott halfmogna, ty eljest ;
HiiiilU* de vid transporten sammanknädas oeh förlora sitt pris, hvilket ar högst1 J
betydligt, uemligen 7 Rub, S:r. ocb stundom dubbelt sä mycket för pudet, $
Med hjortron oeh tranbär, hvilka äfven säljns efter vigt, ehuru de äro mycket {
billigare, måste samma försigtighet iakttagas. Blåbär och lingon betalas med !
25 k. å 1. 30 fjärdingen. Går mau en septemberdag ut att promenera pä ;
ett af Petersburgs salutorg, får man se alla dessa bärsorter uppstaplade i stora ;
pyramider, För garfverieriia bchofves bark af tvenne videarter, Wiborgska S
allmogens nahka-paju och virna-pajn. Barken tages af de finaste qvistar, ;
torkas oeh malas. Ehuru för pndet betalas endast 1, 20 å I. 50 Ii:eo, har ;
detta likväl ulgjort en af de vigtigaste indiistrigenar för södra Wiborgs läns t
befolkning, dä räglären blir tom, hvilket vanligen händer 1 Mars, eller ätinin- ?
etone i April. Petersburgs torgpriser äro Karelarens, i synnerhet Wiborgs- ’
bons, vigtigaste fräga, men har hos den sednare tillika sä uppslukat alla äd- Z
lare intressen, att man hos dem börjar fnma bedrägeri, småaktig egemiytla ;
och håglöshet utpreglade såsom karaktersdrag, i bjert motsats mot den red- ’
barhet och det stolta mod, hvilka ännn utmärka norra Karelaren, ’som äter J
barkbröd, Här besannas, att penuingars lätta förvärfvande ieke ensamt lyek- %_
saligg®r, ty pä samma orter, der nämnde trafik mest. bedrtfVes, råder tillika S
det största elände, oeh cn förmögenhet af 50,000 K. B,, som man ofta Iräffar ?
annorstädes i Finland, är här blott nägra främmande spekulanters lott, under J
dett att alla de öfriges per medium uppskattas till 3,000 B. 8. eller mindre. ’
Uti det öfriga Fiuland är Wiborgsboil känd nästan endast som frakt- *
karl, oeh det gifves socknar, der knappt nägon medelålders mau linnes, som ;
é
icke kan nted ett visst skryt säga, att han pä sädan fraktfärd besökt Hel- %
siugfors och Åbo, ja till och med Uleäborg. Sällan eller aldrig hör man, alt j
han de/under skulle begKtt nägon oredlighet. Deremot röja sjelfva dessa %
resor tydligen hans brist på spekulation, Tvenne bönder taga t. cs, i
Petersburg hvar slit lass, bestående af läder, primekor m, ni. till Åbo. Pä denna
59 mil långa väg åtgå 35 dagar, och i frakt betalas ät hvardera 10 B. S.
eller l B. B:co pndet. En ekonom kan lätt algöra. om nägon vinst häraf
kan biifva, när männens föda, hästfuraget ni. m. afdrages. Fastmera uppstår
en stor förlast, om ieke fraktkarlarne lyckas fä en returfrakt, t. ex. af
pcl-teiier till Wiborg, oeh ackordera sig i forlön 80 B. B. Allramesta
fraktsläp-ningen har hittills idkais emellan Saima-strand i Joutseno socken och Wiborgs
stad. Lyckligtvis har Wiborgska allmogen redan börjat inse misskalkylen
vid fraktsläpningarna och slagit sig mera pä jordbnik, hvilket bäst bevisas
af de i afseeude härä uppkomna betecknande uttrycken: Kangas ei lakohoji
Icasva, Eikä siementä hävilä, oeh Mi ti. ruoskalla puijaan, se maantielle
kari-see; af hvilka det förra uttrycker, att, sjelfva deu magra mun ger åtminstone
utsädet, det sednare ordagrannt: det ma*i tröskar med piskeu, spilles bort pä
landsvägen. Dessa förändrade tänkesätt hafva sannolikt bidragit dertill, att
jordagods sä stigit i värde, att dä de för en mansålder tillbaka betalades
med nägra rubel b;eo, nuvarande inuehafvaren ickc vill föryttra dem emot lika
många hundra i silfver, och oftast säljer cj bonden sitt hemman för hvilket
pris som helst. Abofreden, som utsträckte Rysslands gräns till Kyrni elf,
verkade oförmånligt på handeln i norra Karelen, soin föiblefsvenskt.
Upplandsallmogen plägade pä sina båtar hemia tjära till Willmanslrand, hvarifrän
den vidare transporterades lill kuststäderna, men dä nämnde stad gick
förlorad, upphörde Karelens tjärubränning, sä att mot slutet af seklet icke blott
i Karelen, utan äfven i Savolaks, alla fjärubräunerier i brist pä nfsättniiig
voro nedlagde, — Karelarens Skdou äro obeqväma oeh groft arbetade, men
lätta för hästen. Här, der vägarna ännu äro jemförelsevis få, anträffas ännu
det enklaste och äldsta äkdouet, purilot, eller tvenne i undarne krökta
stänger, pä nägra sällen sammanbundna med vtdjor, soin i lutande ställning
släpas efter hästen lika lätt öfver skogssnår sommartid, som om vinterlid pä
snön. Pä purilot transporterades lik till kyrkan oeh lass till städerna.
Af de inemot 200 ännu ofullkomligt kända folkdanserna ocli lekarna
synas omkring 20 vara fiir Karelen egna. Gätoroeh ordstäf äro här flera oeh
sinnrikare än annorstädes. Man har exempel pä att algebraiska problemer
framställas såsom gä tor, och den som ej gissat har nödgats spränga barfota 12
v erst 1 smällkalla vintern. Många dagar och högtider hafva i Karelen en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
