Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket - Finska stammen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
asiatiska folken af finskt ursprung ägde hopp af t iy.ftas till en högre sedlig J
och iutelleklnel ståndpunkt. Icko fdrgäfves skalle dh försynen hafva kasfat
finska folket bort till nordens yttersta gränser.; en stor och ädel framtid skulle
förestå detsamma och dess namn, vid hvilket ingen blodskuld läder, skulle en
dag- täljas bland de välsignade på jorden.
■skötsel, men voro derjcmle viil forfarne i«mi den och fyndiga bandi verk.
Omätliga voro dera» skal ter, men de nedgrofvo dem för del mesla i jorden ocli
lälo dem Mifva der liggande. Va sädanc ställen brinner alltsedan en drakeld
nattelid, Tschuderne lefdo For Öfrigt i hedniskt mörker och följde i allt sin
egen lag. Vid stränderna af Dwina och det nuvarande Choltnogor bodde
deras furstar. Här drefvo de eu stark handel, de hade ett tempel mcil
offerplats, och för att värja sig mot Nowgorodcrnes anfall, byggde de borgar
oeh skansar, af hvilka grusade ruiner ännu qvarstS i ödemarkerna.
Mångenstädes, såsom vid sländerna af Petsehora, finner nian ännu talrika lemningar
af deras fordna bostäder, “Tsehudgrafvanie:« mossklädda gropar i jorden, der
livad man emellertid må dömiua otn dessa framtida ulsigler —
drömmar måhända, men så hugstora, som niigousin vidgat ett menniskobjerfa —
så mycket är dock visst, att finska folkets forntid slår i närmaste förbindelse
med stammens och ulan denna ej kan forstås. En kort fifversigt af denna
Stam, h vilken, sSaem ntondt, icke alldeles binder sig vid sprSkfBmu.dl.ka- | ^h)g^ uwliadwkol" aska samt jern- oeh koppa‘rverkty*
perne, blir derlöre af nöden såsom en inledning till berättelsen om det egeilt- ;
liga finska folket. t Tsehudernes skatter utsade dem ofta för roflystne fienders anfall. Här-
5 dast ansatte dem Rvssarnc, som trängde dem allt högre inot norden, oeh
vil-Härvid miiter genast en företeelse af egen art. Om noinligen, såsom * . ...... , .. ., , - , , - , .A . ...
0 & ’ ’ da strider kampades da vid de stora flodernas stränder. Trott vid striden, fo-
sednare naturkunnige antaga, Finnarno rätteligen böra hänföras till Kaukasi- ; , , , . _ , ,
0 0 n 5 reslog en gäng den ryske Tzareo ett envig mellan en Kyssa oeh en Tschnd.
ska ntcen — att Ungrame diSlra, ar länge kändt — Lanpane deremot, lika- ä ~ ... , ,, ... . , „ , .
11 - Oen af dem, som först lyckades afhugga ett trad, dens folk skalle framgent
som de flestastamfiirvandteri norden af Ryssland, till den Mongoliska, uppslår * ’ ’ . ... . , _ . , ,, ,.
” 5 " ; besitta landet. Grundeligt, som hans lynne var, började Tsehuden att-»f alla
det märkvärdiga förhållande, alt nationer af olika raeer äro (ill tungomål med i, , . ...... , . ... , „ ,
n ’ S krafter hugga vid trädets rot, men den forslagnare Ryssen riktade sina yx-
hvarandra nära befrvndade. Föga rimligt bar man sökt förklara detta genom ( , . . , . ... . . , , , . .. .... . , , .
00 S l>“gg mot toppen af trailet och lyckades sa att falla det forr an sm mol-
att antaga de till mongoliska racen hörande nationer af finska, spräkslammen ; ’ , .... ... , _ , , . ....
0 J ståndare. Härefter nödgades Tschuderne draga sig tillbaka,
eaaom uppkomna genom blandning af Finnar oeh Tatarer. En nyare naturfor- ;
skare*) deremot har ansett de ifrågavarande folken utgöra mellanlänkar i raee- 5 Men att lefva under främmande ok, det grämde dem mycket oeh de råd-
afdelningarne, ett faktum, hvilket, om det bekräftar sig, måste vitaorda den jj sloga hvad de borde göra. Det syntes dem vara bätlre att begrafva sig «d-
finska folkstammens höga ålderdom, d. ä. föra dess tillvaro tillbaka till den \ dcr «» att b® mm lrälar ofva>1 j»rd^ och »ä ,8S® dc alla Bhm égodelar
afflägsna forntid, dä jialurbestämningarne ännu ägde det inflytande, som röjes \ och gingo in i hälorna under bergen, och bergen välie öfver dem och allt deraa
i bildandet af olika raeer. ; falk, och der lefva de ännu under jorden, såsom fordom, i besittning af stora
S rikedomar, mammulhdjur, bäfrar, räfvar, gnid, silfver oeh mänga dyrbarheter.
Fordom - säger sagan - beboddes hela den ryska norden af ett nr- S Men ehuru de sålunda bo under kullarne oeh bergen, sägas de likväl äga
förfolk, benämndt Tachnd.«) De voro ett starkt och resligt folk; atervext | mäg„ att , osy„Iig geg(aU färdas ofvan jord, och Saaiojedcrne spörja dera*
var äfven deras boskap och allt hvad dem tillhörde. Stundom bodde de till- | B|lW0 äB ; daff pfi 8n Kalgujeff, hvarest ofla hundar skälla och röster höras,
sammans i byar, men mer än allt annat älskade de enstaka nejder och bygde ; nUn aU u%ot ,au filme3 ; hcla liejden_
sina hus pä kullar oeh andra Migtbelägna ställen; äfven deras döda lingo en i _ , ,, ... . , ,
,. ., h h , : Denna dunkla, ofvor hcla norden af Ryssland gängse sägen om det
iipphojdare hvdoplats. Fredliga till lynnet, idkade de åkerbruk och boskaps- ; „ .
1 J gamla Tschudfolket, påminner alltför pafagligt om Skandinaventcs Jotar, Jat-
i tar, oeh Finnnarnes Jäitiläiscl, Hiienväkit, för att icke slägtskap med
*) A. Wagn er, Geschicbte der Urwrit 1845) 2:te Abth. n- 281. S 1
«)«. hiinin Cnstrcus »pply«„de "Anmärkningar om SaTolotscheakaja T.chud" 5 ,SdC sanMilkhet* Val har n l“"S’’arisa striden, huruvida Pinname varit
1 Suomi 1844. S nordens äldsta inbyggare, äimu icke fört till något fullt tillfredsställande re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
