Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I societeten. En Helsingfors-berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statsrådet utförde en så godt som
omärklig höjning af ögonbrynen. Han var altför
belefvad att rycka på axlarna, då ju
arméfänriken, som fått underlöjtnants afsked, var
en vän till värden i huset, men hans
ögonbryn uttryckte med tillräcklig tydlighet att
han inte ansåg ämnet värdt vidare
uppmärksamhet.
Så förstod också öfverforstmästaren saken.
Han hade längesedan lärt sig läsa och tolka
sin förmans minspel, men var alls inte sinnad
att låta sina gäster behålla ett intryck af
löjtnant Kraus såsom endast f. d. rysk
arméfänrik. Och då han lefvat tillräckligt länge
med i världen för att kunna gå åtskilligt längre
i ransakningen af hjärtan och njurar än
endast till omärkligt höjda ögonbryn, ställde han
omedelbart fänriken-löjtnanten i en helt annan
belysning än den militära rangens.
— Det är inte löjtnant Kraus fel att hans
far af brist på medel måste låta honom
åt-nöjas med en junkarskole-kurs, sade han i
likgiltig ton. — Han själf hade nog gry för
bättre och tog därför också afsked, så snart han
kom till insikt om huru små utsikter han
hade inom armén. Sedan dess har han mera
än väl bevisat hvad slags karl han är, ty hvar
mans sak är det inte att inom ett dussin år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
