Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utvecklingen i Ryssland under åren närmast före revolutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
borde befrias från bojorna af en särskild
strafflagstiftning. De borde läras att läsa, att hålla sig rena
till kropp och själ, att kämpa mot de ohyggliga
sjukdomar, som de i sin okunnighet nu sprida till
hvarandra, att afskaka det nät af vidskepelse, som
förstör deras andliga hälsa på samma sätt som
smitto-giftet deras fysiska, och att göra sig skickliga för
handel och handtverk. Detta var den enstämmiga
åsikten hos hela Rysslands representanter: adelsmän,
godsägare, läkare, lagkarlar, handlande och bönder.
Och dock straffades de män, som uttalade den, för
sin djärfhet. Herr Witte hade uppmanat dem att
öppet uttala sig; tsaren straffade dem för att de lydt
hans minister och herr von Plehwe rådde tsaren
att så göra.
»Dessa jordbrukskommissioner blefvo vändpunkten
i herr Wittes karriär, ehuru kejsaren hade ärft hans
tjänster efter sin »oförglömmelige fader». Den lätthet,
hvarmed denne minister föll i onåd, och de
otillräckliga skäl, på hvilka han afskedades, äro
karaktäristiska för tsarens godtyckliga sätt att tänka och
handla. Herr Witte är en statsman af stor förmåga
— och stark begränsning — en finansman, hvars
tidigare politik efter hvad jag tror gjorde nationen
stor skada, liksom hans senare åtgärder gjorde den
mycken nytta. Såsom minister kom han slutligen
till insikt om sin tids kraf och sitt folks behof och
sökte med växlande framgång tillgodose dem; hans
verk var en blandning af löften, af lyckade och af
misslyckade resultat. Om den enögde nödvändigtvis
måste bli ledare i de blindas rike, så skulle herr
Witte förtjänat att bli chef för regeringen i våra
dagars Ryssland. Men medlemmarna af kamarillan
vägrade att antaga honom och tack vare monarkens
understöd, visade de sig mäktigare än han. Ty de
hade redan bragt det därhän, att ingen annan numera
kan tjäna Ryssland såsom minister, än den som till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
