Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förryskningspolitikens utveckling i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har man nödgats erfara, att stadganden i landets
grundlagar blifvit åsidosatta, dels i
lagstiftningsåtgärder, dels genom viktiga ämbetens besättande med
ryska mån. Förvaltningen har blifvit ledd på ett sått
som vore dess uppgift att rubba lugnet och ordningen,
hindra allmännyttiga sträfvanden samt framkalla
ovånskap mellan ryssar och finnar.»
Den 30 september inlämnades adressen till senaten
för vidare befordran till monarken, men först den 7
november öfverstyrdes den därifrån i samma syfte till
generalguvernörens kansli, som omsider insände den till
tsaren, af hvilken den naturligtvis lämnades utan afseende.
Endast generalguvernören, som påtagligen ånyo blifvit
mycket illa betjänad af sina agenter, ifrågasatte
undersökningar rörande adressens tillkomst, men lyckades icke
finna någon hållbar utgångspunkt för förföljelser mot
dem, som haft med adressföretaget att skaffa.
Något mera än afgifvande af ett bevis för huru
allmän den i adressen uttryckta opinionen var, hade knappast
heller åsyftats. Ingen hade vål egentligen hoppats någon
direkt påföljd dåraf och därför hade man äfven parallellt
med adressföretaget sökt organisera annat och mera
effektivt motstånd mot den olagliga
värnepliktsförord-ningen. I sådant afseende hade uppgjorts ett slags
program, omfattande de olika moment vid förordningens
genomförande, där motstånd kunde göras, dels af olika
kategorier af funktionärer, som i en eller annan egenskap
borde taga befattning med detta genomförande, dels i
sista hand af de till uppbåd kallade värnepliktiga själfva.
Främst kunde prästerna i landet vägra att från
predikstolen kungöra den ifrågavarande, olagliga förordningen,
såsom vid utfärdande af nya lagar kråfdes. Vidare kunde
både präster och häradsskrifvare vägra att uppgöra och
till vederbörande myndigheter insända uppbådslängder,
eller förteckningar öfver unga män i värnepliktsåldern.
Så kunde kommunerna vägra att välja uppbådsnämnder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
