Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Soto in i dess område, där han uppehöll sig under ett par
månaders tid med sina följeslagare innan de drogo vidare söderut,
inåt det nuvarande Lousiana. Etthundra trettiotvå år senare, år
1673, besöktes området för andra gången af hvita, denna gång
af fransmännen, upptäcktsresandena Marquette och Louis Joliet,
hvilka längs Mississippi-floden nådde ända fram till den
sedermera Arkansas henämda bifloden till „vatnens fader“. Marquette
och Joliet kartlade näjden kring de båda vattendragens
samman-flöde och på grund häraf såväl som på grund af sina egna
senare upptäckter i samma trakter tog La Salle år 16S2 området i
besittning för konungens af Frankrike räkning, hvarefter, tre år
senare, det första franska nybygget vid Arkansas Post
grundades af chevalier de Tonti. Från Louisiana spridde sig sedermera
franska handlande och nybyggare norrut till Arkansas, genom
hvars område handeln med de franska besittningarna i Canada
tog sin väg. Någon egentlig kolonisering af Arkansas hade dock
icke ännu egt rum då hela Louisiana, hvartill nu ifrågavarande
område då räknades, år 1763 af Frankrike af träddes till Spanien,
i hvars ego de förra franska besittningarna förblefvo till år 1800
då Frankrike åter tog dem, ehuru endast för att tre år senare
försälja dem till Förenta Staterna.
Vid en år 1798 företagen folkräkning hade Arkansas icke
mera ån trehundra sextioåtta innevånare, hvarför också hela dess
väldiga område såsom endast ett grefskap ingick’, först i
territoriet Louisiana samt sedermera i territoriet Missouri, för af t först
år 1819 bli ett eget territorium. Yid denna tid egde Arkansas
en befolkning af omkring fjortontusen personer — indianerna
oräknade — och sexton år senare, då territoriet blef upphöjdt
till stat hade detta antal stigit till fyratiosjutusen sjuhundra, tack
vare den begynnande tillströmningen af invandrare, hvilka från
andra amerikanska stater började leta sin väg till de fruktbara
trakter längs Mississippi och dess tillflöden, hvilka Arkansas
omfattar. Största delen af dessa invandrare kom från de södra
staterna och hyste naturligtvis sympatier för dessas politik samt
delade deras åsikter och fördomar i den brännande slaffrågan.
Följden häraf blef själffallet den att då secessionskriget utbröt
Arkansas omedelbart stälde sig på sydstaternas sida samt med
oöfverträffad ifver deltog i kampen, hvilken i Arkansas artade sig
till ett lika hänsynslöst grymt som envist fördt guerilla-krig.
Statens aflägsna läge, dess till en stor del ännu obebygda areal,
där endast få användbara vägar funnos, gjorde detta slags
krigföring till den naturligaste, men då själffallet ringa kontroll kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
