Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sålde kolonialväldet Louisiana stridigheter snart nog uppstodo med
Mexico, Spaniens arftagare, om gränserna mellan Texas och det
forna franska området. Meningsskiljaktigheten om gränserna
ledde väl icke till öppet krig, men oupphörliga sammanstötningar
föreföllo under många år i det omtvistade gränsdistriktet.
Ame-rikanarne företogo mångtaliga fribrytarexpeditioner in i det
egentliga Texas, hvars innevånare af mexikansk ras dessutom
hade att försvara sig mot de strids- och mordlystna
Comanche-och Apache-indianerna, som ständigt varo på krigsstråt, härjande
och plundrande öfveralt där de drogo fram. Texas ödelädes år
från år alt värre under dessa oupphörliga strider, hvilka
utkämpades på ett alt utom civiliseradt sätt, så att den mexikanska
regeringen slutligen ansåg det vara rådligast och bäst att med alla
till buds stående medel söka uppmuntra invandring af
nord-amerikanare till den oroliga provinsen. Dessa voro icke sena att
antaga inbjudningen så att inom få år inemot tjugutusen
amerikanska nybyggare slogo sig ned inom Texas, där de snart hade
all makt och alt inflytande i sina händer. Medvetna härom var
det helt naturligt att de amerikanska kolonisterna önskade erå
en ställning snarlik den, som intogos af de olika nordamerikanska
staterna i förhållande till unionen och därför sände de år 1833
general Austin till Mexico för att yrka på Texas’ upptagande
såsom en själfständig stat i det mexikanska statsförbundet. Detta
vägrades och general Austin blef fängslad, hvarefter trupper
sändes till Texas för att afsätta de amerikanska embetsmånnen och
kufva alt motstånd mot den mexikanska regeringen. Santa Anna,
den berömda mexikanska härföraren, lyckades också underkufva
Texas, men redan år 1835 bröt missnöjet med de rådande
förhållandena ånyo ut i full låga. Amerikanarne i Texas förklarade
sitt område vara en oberoende republik, slogo mexikanarne i ett
par fäktningar, stormade och intogo San Antonio samt anhöllo
hos världens civiliserade nationer om erkännande af sitt
oberoende. Därmed var Mexicos regering emellertid ingalunda
tillfreds utan sände Santa Anna med en talrik armé till det
upproriska området för att en gång för alla kväfva dess motstånd.
Santa Anna, som blifvit Mexicos president, ryckte med sjutusen
femhundra män in i Texas, lät till sista man nedgöra den
amerikanska garnisonen i Goliad, som underkastat sig, och
bombarderade samt intog San Antonios Alamo, ehuru först sedan han
förlorat ettusen femhundra män i striden mot de med
dödsföraktande tapperhet kämpande etthundra femtio amerikanarne, hvilka
utgjorde fästets hela garnison.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
