Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ster till Wyoming samt en del af Colorado, är en af de senast
befolkade, ehuru tidigast af livita besökta områdena i Nord
Amerika. Eedan i Juli månad år 1541 torde nämligen den spanske
upptäckaren och anföraren Coronado ha trängt så långt norrut
som till den nuvarande Platte-floden, under det tåg han företog
för att om möjligt finna det s. k. Gran Quivira, ett område,
hvilket spanionerna på grund af indianska sägner därom antogo
vara ofantligt rikt på guld. Inga skatter af ädel metall stodo
dock att finna på Nebraskas ändlösa prärier och därför drog
Coronado med sin fåtaliga härskara vidare, lämnande Nebraska i
ostörd besittning åt de rödskinn, som innehade landet. Enligt de
spanska berättelserna om Coronados tåg lydde dessa
indianstammar alla under en gemensam herrskare benämd Totarax och
ansågs därför området erbjuda gynsamma vilkor för
omvändelsearbete. En franciskanermunk vid namn Padilla, som åtföljt
Coronado på hans tåg, besökte också några år senare Totarax’ land,
men då indianerna belönade hans omvändelsenit med att slå ihjäl
honom, förlorade andra resande lusten att fortsätta
upptäckts-och omvändelseförsökon i den skenbarligen så litet lofvande
trakten så att veterligt ingen annan hvit man under de närmaste två
hundra åren visade sig inom Nebraskas område.
Först på 1750-talet besökte missionärer ånyo landet och kort
efteråt begynte de djärfva och företagsamma canadiska pels- och
byteshandlarne tränga in dit från olika sidor för att drifva
handel med de talrika indianstammarna, hvilkas eganderätt till
landet ingen då ännu täukt på att bestrida, om också detsamma
nominelt räknades höra till det franska kolonialområdet
Louisiana. Jämte detta såldes Nebraska år 1803 till Förenta Staternas
regering, men till en början kunde de nya egarne knappast draga
mera nytta af sina nya besittningar än de gamla förmått, ty
Paw-nee-, Omaha- och Sioux- samt Niohma-stammarna, hvilka egde
landet, voro för krigiska och talrika för att tillåta några hvita
inkräktare att slå sig ned på de vildt-rika jaktmarkerna, där de
under oupphörliga krig mot hvarandra sedan urminnes tid ostördt
ströfvat. Är 1805 slog sig en af de ofvannämda pelshandlarne
ned inom Nebraska och fem år senare upprättade ett
handelsbolag i S:t Louis en stadigvarande station på samma plats, där
denne hade bygt sitt mera än anspråkslösa hus, hvadan
Nebraskas bebyggande af livita kan sägas hafva tagit sin början detta
år. Länge efteråt motstodos dock alla de hvitas försök att tränga
längre västerut framgångsrikt af indianerna, hvilka antagligen
till och med skulle förmått tilltvinga sig slutgiltig eganderätt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
