Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnor ock barn uppgingo till ungefär lika antal som garnisonen.
Alla dessa liade under åratal lefvat i bästa forkållande till
indianerna, kvilka voro lugna och fredliga, men samma år som
befälet i Fort Dearborn ombyttes begynte det jäsa bland dem,
liuf-vudsakligast på grund af engelska stämplingar mot amerikanarne.
Den varmaste anhängare engelsmännen kade bland rödskinnen var
den mäktige Skawnee-höfdingen Tecumsek ock kan lyckades
småningom egga upp de öfriga indianstammarne mot den
amerikanska regeringen. År 1812 utbröt kriget mot engelsmännen, kvilka
till en början ute i västern kade idel framgångar. Fort
Micliili-macinac föll först ock kort därefter Detroit samt därmed kela
Michigan i deras känder. General Hull, som kommenderade de
Fort Dearborn är 1820.
amerikanska trupperna, sände bud till kapten Heald i Fort
Dearborn om huru sakerna stodo ock beordrade honom att utrymma
fästet samt draga sig tillbaka till Fort Wayne. John Kinzie ock
kapten Healds närmaste i befälet motsatte sig utrymmandet, men
då denne bestämdt liöll därpå yrkade do att det i så fall skulle
ske genast, innan ännu ryktet om amerikanarnes nederlag längre
norrut liunnit till rödskinnens öron. Äfven den vänligt sinnade
indianköfdingen Winnemac, som kemtat budskapet om olyckorna
från general Hull, rådde på det bestämdaste till ofördröjlig
af-marsck ifall kapten Heald icke ville stanna ock försvara fortet,
kvilket också Winnemac ansåg vara klokast ock bäst. Men Heald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
