Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Tiden intill inbördeskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
impulséii till förnyad, blomstring i handel och affärer,
skepps-byggeriet uppmuntrades genom den hastigt växande importen
och emigrationen från Europa tilltog för livarje månad, lockad
af berättelserna om de vidsträckta och rika trakterna i västern,
livilka blifvit öpnade för civilisationen. Eedan inom ett par år
efter fredens afslutande var affärstillståndet mera blomstrande än
någonsin förut så att, då James Monroe, som den4:de Mars 1817
intagit presidentstolen, begaf sig på en långvarig resa genom
det inre landet, han kunde konstatera ett dittills exempellöst
framåtskridande på alla områden. Den under kriget afskurna
importen af europeiska fabrikater hade gifvit uppliof åt inhemsk
industri, livilken hastigt uppblomstrat och fortsatte att blomstra
äfven efter fredsslutet. Det blef en hederssak bland
fosterlandsvänner att uppmuntra den inhemska fabrikationen genom att så
mycket som möjligt afsäga sig begagnandet af alla utländska
varor. Samtidigt gjordes alt för att befrämja undervisningen.
Ett universitet öpnades i Georgia, Washington college i
Pennsylvania, ett annat universitet i Ohio, ett tredje i Syd Carolina, ett
fjärde i Virginia och därtill Madison, New York och
Colby-uni-versiteten i nordstaterna samt Hamilton college i New York. År
1821 inrättades i Troy, en liten ort i staten New York, den första
högre undervisningsanstalten för kvinnor, hvars stora framgång
gaf Mrs Emma Willard, dess ledarinna, en plats bland de främsta
kvinnor Förenta Staternas historia känner. Till denna tid kör
också uppkomsten af den första antislafveriföreningen, stiftad af
Benjamin Lundy år 1815, likasom inrättandet följande år af den
första sparbanken, som öpnades i Pkiladelpkia. År 1818
bestämdes genom lag att Förenta Staternas flagga skulle bestå af röda
och hvita ränder, tretton till antalet, motsvarande antalet af de
första staterna, samt af stjärnor i blått fält, en för kvarje stat,
en lag, livilken såsom bekant ännu gäller. Året därefter köptes
Florida af Spanien för fem miljoner dollars, medan som bäst ett
förbitradt krig mot Seminol-indianerna pågick.
Fyra nya stater inträdde i unionen under Monroes
presidentskap, Mississippi den 10:de December 1817, Illinois den 3:dje
December 1818, Alabama den 14:de December 1819 och Maine
den 15:de Mars 1820. Dessutom hade Missouri anhållit om rätt
att bilda en stat, men i anledning af den förbitrade diskussion,
som utspann sig om en medlems af kongressen förslag att i den
tillernade statens konstitution skulle inryckas ett förbud mot
slafhållande, förföll frågan tillsvidare. Då följande år Maine
beviljades inträde i unionen, inflikades i lagen därom en paragraf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
