Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XXIII. Befrielse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frihet, relativ frihet i ett förmöget äktenskap utan kärlek,
framför det slaflif, hvartill fattiga flickor voro tvingade?
Hvad visste Maud Crawford om de fordringar, som ställdes på
en hustru?!
Tänk, om det var öfveriladt, det där steget hon tagit? Tänk,
om hon var dömd till att slutligen svälta ihjäl på gatan som en
fattig tiggerska, när hon aldrig kunde finna sig i något tvång ...
aldrig trifvas med några band!
När hon på morgonen kom ned till frukosten med barnen, bad
hon om ett ögonblicks samtal med fru Blomström.
Jägmästaren hälsade ej ens på Maud i herrskapets närvaro,
utan såg skygg och på samma gång dryg ut.
Fru Blomström tycktes litet förvånad och skyndade på litet
mera än vanligt, när hon hällde i »påtåren».
– Hvad är det nu? sade hon och sökte med tummen och
pekfingret få lös en köttbit, som fastnat i tänderna. Den andra
handen högg ett fast tag i den breda höften.
– Jag önskar att resa. Jag kan ej passa för denna plats, sade
Maud bestämdt och med en ihärdig, fixerande blick på fru
Blomström.
– Kors! Kan just undra, hvad som fattas fröken, jag.
– Allt, sade hon med eftertryck. Jag beklagar unga flickor,
som på detta sätt nödgas förtjäna sitt bröd – och jag kan ej finna
mig däruti.
– Jaså. Det skulle ej duga att ha allting fritt. Jag kan
undra hvar fröken får bättre villkor, jag? Och så till julen både
klädning och tio kronor, och förresten då och då en slant af min
man, det vet jag mycket väl!
– Men detta kan ej fylla tomheten att aldrig få höra ett vänligt
ord, ett gillande, eller ha någon att tala med.
– Det skulle visst behöfvas! Jag tänker att om man har arbete,
så funderar man inte på sådana saker. Men jag såg strax
på första uppsyn, att fröken var »en så’n där ...»
Fru Blomström såg menande ut.
– Hvad menar fru Blomström? Maud kom ett steg närmare
och såg henne fast i ögonen. Säg ut – hvad menar fru
Blomström? Jag är ingen »sådan där» slamsa, som ni menar, utan
jag vill tvärt om undvika att bli det, därför vill jag bort! Bort
härifrån!
Mauds tårar störtade nu fram... Hon grät ej ofta, men när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
