Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Två omaka vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Nu skall du inte vara dum, lilla Maud – nog vet mitt lilla
troll, att du alltid är den första för mig.
Nu klarnade hennes blick upp till fullt solsken, och hon reste
sig nådigt till hälften.
– Men jag vill inte gå ned förr än pappa säger, att Bella ooh
jag får gå på soiréen i afton.
– Visst får du det! Pappa har sändt mig upp för att säga,
att det är tid för dig att kläda dig.
Lifligt, som om man tryckt på en fjäder, sprang hon upp.
– Skynda dig, skynda dig ned!
Och med en vig rörelse var hon på andra sidan af stegen och
gick på händernas fasta tag om pinnarne ned pinne efter pinne...
Bella såg ond ut, ty Maud hade försummat henne, men nu var
Maud idel solsken – liflig och munter med skär rodnad på de
vaxgula kinderna ...
Hennes dräkt var framlagd inne i rummet, blommor och allt...
tant var ju ändå inte alltid så oäfven ... den klädningen, med äkta
hvita spetsar i garneringarna på hela kjolen, var Maud förtjust
i, ty den var ledig och luftig.
– Ska’ du ha den där? frågade Bella med mörknande blick.
– Är den inte bra? och tänk du, tant Julia har riktig smak,
titta, de här hvita astrarne och de här små juveldropparne i dem...
– Det var fasligt, hvad du blir elegant ... långa hvita handskar ända upp ...
– Åh, Bella, är du redan trött på den där dräkten, som klär dig så väl?
– Jag tror, att hvitt, en sådan där klädning, skulle klä mig bättre...
– Men jag har ej två – och den här vill jag ha själf. Du får
ta hvilken du vill i min garderob, men inte den här, och inte
mammas juvelstjärna, och inte den här italienska halmhatten med
hvita plymen ...
– Det var rätt många förbehåll det där! muttrade Bella.
Tant Julia kom in, men hade ett gråtmildt utseende.
– Här skall du få, tant, och här och där! en kyss på hvar kind
och en på pannan – för du låtit ställa i ordning min klädning
så vacker, och för de vackra blommorna sen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
