Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. I Södertälje - III. Två omaka vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Du är allt bra klok du, pappa. Då är det väl bäst, att
jag genast säger ut. Jag vill ha hit Bella. Jag är så trött på alla
de här flickorna nu. De bara smickra mig och krypa för mig –
och Inger Balle har rest till Stockholm på ett par dagar. Annars
tyckte jag bra om henne, men de andra.
– Huru menar du? Skulle Bella komma hit, som din sällskapsdam då?
– Ja visst – eller som en god vän.
– Men min lilla Maud, en portvaktsflicka?
– Men pappa då, bryr du dig om det? Jag måtte väl ändå vara
dotter till en lord – jag kan göra allt, hvad jag vill just därför.
Det låg ej så liten stolthet i de orden. Lorden hade ryckt till,
då hon sade detta, och Mauds skarpa blick hade upptäckt en
ovanlig blekhet öfver hans drag, men hon glömde det snart.
– Hennes toaletter gå säkert ej i stil med dina – du bör akta
dig för Bellas sällskap. Jag är inte säker på, att hon är någon
bra flicka, fortfor han bekymrad.
– Jag måtte väl ha toaletter nog för oss båda. Jag har ju
fullt, fullt i alla skåp och lådor. Jag vill ej ligga ensam i mitt
rum ... och tant Julia snarkar.
– Du skall väl nu som alltid göra som du vill, lilla trollpacka,
sade fadern, och mottog med vanligt, godmodigt lugn de varma
smekningar, som blefvo hans lön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
