Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning - II. Om Koranen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehåller Koranen 114 kapitel (på arabiska sūra[1]) av mycket
olika längd. Det längsta (det 2:dra) innehåller 286, de
kortaste (t. ex. det 110:de) 3 verser (på arabiska āja,
egentligen »tecken», »underverk»). Vid varje kapitel angives i
de arabiska handskrifterna och editionerna av Koranen,
huruvida det härstammar från Mekka eller Medina, men tyvärr
äro dessa uppgifter icke alltid fullt tillförlitliga. För övrigt
har varje sūra ett särskilt namn, ofta nog tämligen
godtyckligt valt med anledning av något ord, som mer eller
mindre tillfälligtvis förekommer i texten, t. ex. »kon»,
»solen» o. s. v. Dessutom är att märka, att åtskilliga
kapitel börja med vissa mystiska monogram — t. ex. kap.
2 med bokstäverna ʾLM —, vilkas betydelse trots alla därom
framställda hypoteser ännu måste betraktas som alldeles
okänd.
I Koranen är Gud själv vanligen den talande; då
Muḥammed eller änglarna uppträda, inledes anförandet vanligen
med »säg», resp. »sägen»; dock händer det stundom, att
dessa ord uteslutas, t. ex. 6: 104, 114; 27: 93; 19: 65; 37: 164
ff. Sūr. 1 är en bön, avsedd för de rättrogna
muhammedanerna.
Till följd av både innehållets och stilens beskaffenhet
göra de olika delarna av Koranen helt olika intryck på den
europeiske läsaren. Under det att somliga ställen
imponera både genom skönhet och kraft, förefalla andra torra
och prosaiska. I första hand beror detta därpå, att ämnet
icke alltid lämpat sig för någon poetisk behandling, men
därjämte förekomma ofta tröttande upprepningar och
omsägningar, ävensom oförmedlade övergångar från ett ämne
till ett annat, vilka göra ett rätt störande intryck vid
läsningen. Därvid är emellertid att märka, att sådant är
vanligt även i den gamla arabiska poesien. De arabiska
skalderna lägga nämligen största vikten på de enskilda detaljernas
konstnärliga utformning, men fästa sig däremot mindre vid
sammanhanget mellan de olika partierna. Även i andra
avseenden är Koranen enligt ortodox muhammedansk
uppfattning fullständigt fri från alla slags brister och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
